"Politisk jordbävning" i nederländska valet

Nederländska public service NOS beskriver resultatet i onsdagens nyval som en "politisk jordbävning". Bara dagen innan parlamentsvalet hade nationalistiska Frihetspartiet i en opinionsundersökning beräknats få 27 av de 150 mandaten. När nästan alla röster räknats får dock partiet hela 37 mandat, vilket är mer än en dubblering av stödet från förra valet 2021. Partiet har fått nya väljare främst från tidigare premiärminister Mark Ruttes liberalkonservativa VVD och från personer som tidigare inte röstat men det ökade stödet kommer även från många andra partier , visar en vallokalsundersökning.

Gratulationerna från Europas högernationalister lät inte vänta på sig.

"Förändringens vind är här", twittrade Ungerns premiärminister Viktor Orbán med en klipp av den sång av tyska Scorpion som av många kopplas samman med Sovjetunionens fall.

Den franska tidigare presidentkandidaten Marine Le Pen ser resultatet som en möjlighet att skapa förändringar i EU.

"Gratulationer till och Frihetspartiet för deras spektakulära resultat i parlamentsvalet, vilket bekräftar det växande engagemanget för försvaret av nationella identiteter. Det är för att det finns människor som vägrar att se den nationella facklan slockna som hoppet om förändring fortfarande är starkt i Europa, twittrade Le Pen.

Även från Frihetspartiets italienska motsvarighet Lega ser man resultatet som en öppning att ändra EU.

"Grattis till vännen Geert Wilders […] för denna utomordentliga valseger. Ett nytt Europa är möjligt", twittrade italienska Legas ledare Matteo Salvini.

Frihetspartiet vill bland annat stänga gränserna och ta emot noll asylsökande. Wilders ska dock ha tonat ned sin anti-islamistiska retorik, vilket enligt tidningen NRC Handelsblad öppnade för att fler nederländare röstade på honom än någonsin tidigare.

"Han visade i intervjuer en mildare version av sig själv och angav att kan skulle vara beredd att lägga sina anti-islamistiska förslag såsom ett moské- och Koranförbud på hatthyllan", skriver tidningen i en analys.

Ingen majoritet

Geert Wilders har uttryckt önskan om att bli premiärminister. Med 37 av de 150 mandaten, motsvarande 25 procent, i det nederländska underhuset måste han dock hitta stöd hos andra partier.

Bedömningen enligt NOS är att Wilders får första tjing att försöka bilda ett regeringsunderlag. Han väntas söka stöd hos bland annat liberalkonservativa VVD och kristdemokratiska NSC. Deras partiledare har dock tidigare avvisat regeringssamarbete med Frihetspartiet.

De fyra partierna i den avgående regeringen – liberalkonservativa VVD, kristdemokratiska CDA, kristdemokratiska CU och socialliberala D66 – backade alla i onsdagens nyval, från 78 till 38 mandat.

Totalt kommer 15 partier in i underhuset.

Näst största parti blir den rödgröna koalitionen PvdA/GL med 25 mandat motsvarande drygt 15 procent av rösterna. Koalitionens ledare, tidigare EU-kommissionären, Frans Timmermans väntas få andra tjing att bilda regering om Geert Wilders misslyckas.

Att bilda en regering efter parlamentsval är i Nederländerna inte sällan en utdragen process. De två senaste tog 299 respektive 225 dagar. Jämfört med grannlandet Belgien är det dock relativt snabbt där den senaste regeringsformationen tog 494 dagar