EU-kandidat Karin Karlsbro (L): Klimat- och säkerhetsfrågorna viktigast

Europaportalen möter Liberalernas toppkandidat Karin Karlsbro i EU-parlamentet direkt efter ett utskottsmöte.   

– Europasamarbetet är så avgörande för att vi ska kunna lösa de största utmaningarna vi står inför. Vi befinner oss i en situation, i Europa och i världen, som är den farligaste vår generation upplever, säger Karin Karlsbro.

Det är framförallt säkerhets- och klimatfrågorna hon betonar. Säkerhetsmässigt vill Karlsbro att EU-samarbetet fördjupas och att unionens beroende av andra länder blir mindre. Hon hoppas även på att alla länder gör vad de kan för att nå klimatmålen för både 2030 och 2050. Men Karin Karlsbro vill inte svara på om hon tror att Sverige kommer att nå klimatmålen till 2030 – något som regeringen först meddelat inte kommer att uppnås för att senare säga att det ska nås.

– Jag spekulerar inte. Alla länder måste leva upp till sina mål. Och jag hoppas att Sverige också gör det.

Däremot tror hon att Sverige behöver göra mer för att nå dem.

–  Alla länder behöver göra mer. Det finns inget land i världen idag som gör tillräckligt för klimatet. 

Europaportalen kan dock konstatera att Grekland, som enda EU-land, redan idag uppnått sina utsläppsmål för 2030.

Karin Karlsbro vill att klimatarbetet ska fokusera på teknisk utveckling, vetenskap och en hållbar och användarvänlig elektrifiering av fordonssektorn, något hon säger till stor del redan ligger på bordet i och med EU:s nya klimatlagar. 

Men EU:s vetenskapliga råd presenterade en rapport i januari som pekar på att den nuvarande EU-politiken inte räcker om man ska nå 2030-målen.

Är det något du håller med om? 

–  Ja, absolut. Liberalernas ståndpunkt är att vi ska få ner utsläppen med 95 procent till 2040. För globalt sett så ser vi att kurvorna inte pekar i den riktning de skulle behöva.  

Men exakt vad som ska göras tycker Karlsbro är upp till varje enskilt medlemsland. 

– Stimulera ny teknik och använda de verktyg som man har. Men det är inte EU:s roll, det är ju inrikespolitik. 

Två saker som Karin Karlsbro är nöjd med under sin tid som ledamot är att hon varit förhandlare för sin partigrupp i EU:s gröna batteriförordning och i frågan om viktiga råvaror.  

I den gröna omställningen är EU beroende av att importera sällsynta jordartsmetaller från Kina. Det förslag som Karin Karlsbro argumenterade för var därför ett slags snabbspår för gruvbolag som vill utbyta dessa metaller i Europa. Lagen påverkar framförallt Sverige och har fått mycket kritik av bland andra Naturskyddsföreningen.

– Idag så köper vi de här sakerna från Kina utan att veta under vilka miljökrav som det här har producerats. Men all verksamhet av den här typen måste omgärdas av hårda miljökrav och det är ju mycket av det som den här förhandlingen har gått ut på: Att hitta balanserade miljökrav som säkerställer att det blir hållbart, svarar Karin Karlsbro. 

Europaportalens undersökning visar att hennes närvaro i miljöutskottet, där Karin Karlsbro alternerat mellan att vara suppleant och ordinarie, bara är 27 procent, det betyder att hon huvudsakligen inte deltagit i utskottets arbete.

– Det är för att jag har varit gruppledare i handelsutskottet och då måste man nästan vara med på allting, man har ju ett helhetsansvar för gruppen. Så det finns inga konstigheter kring det.  

När Europaportalen delar upp närvarostatistiken för första halvan där Karlsbro var gruppledare och andra halvan av mandatperioden då hon inte var det, kan vi konstatera att hennes närvaro i miljöutskottet går upp efter de första åren från 4 procent till fortsatt låga 32 procent.

Samtidigt har hon både 2021 och 2022 rankats, av Votewatch och dess efterföljare, som en av Sveriges mest inflytelserika Europaparlamentariker på grund av de tunga uppdrag som hon tilldelats av partigruppen.

Karin Karlsbro har lovat att redovisa de så kallade kontorspengarna. Det skattefria bidraget på över 600 000 kronor per år, som ska täcka vissa utgifter, har kritiserats hårt för att det inte kräver redovisning.

Karlsbro säger att hon redovisar alla sina utgifter frivilligt och gjorde en delåterbetalning av oanvända pengar redan efter halva mandatperioden. 

– Vi gjorde en första återbetalning på 25 000 euro till Europaparlamentet vid halvtid av mandatperioden, säger Karin Karlsbro och tillägger att hon kommer skicka tillbaka ännu mer när mandatperioden är slut.