EU-toppmötet: Nya krav på tuffare åtgärder mot migranter

Migration ser ut att blir den största frågan under veckans EU-toppmöte i Bryssel som inleds i dag torsdag. Flera ledare från medlemsländerna valde att lyfta just migration på väg in på mötet.

– Migration tror jag blir en väldigt lång diskussion nu, sade statsminister Ulf Kristersson (M).

Antalet så kallade irreguljära gränspassager in i EU-länderna minskade under årets första nio månader. Trots detta är frågan högaktuell, enligt statsministern.

– Det finns ingen som vågar lita på att de minskningar som sker just nu [fortsätter], Kristersson.

Både Finland och Polen har vidtagit åtgärder för att hindra migranter som Ryssland och Belarus, i en så kallad hybridattack, skickat över gränserna. Polen har tillfälligt upphävt asylrätten. Dessutom har de flesta EU-länderna stora problem med att skicka tillbaka de migranter som inte har rätt att vistas i unionen. Runt 80 procent av dem med avvisningsbeslut blir kvar. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen väntas under mötet lägga fram rad förslag för att öka avvisningarna.

– Jag är ivrig att få veta mer om de innovativa lösningar som kommissionen föreslår och jag är glad över det faktum att vi inser att vi måste tänka utanför boxen för att kunna ta itu med denna angelägna fråga, sade den grekiske konservative premiärministern Kyriakos Mitsotakis.

Danmarks statsminister, socialdemokraten Mette Frederiksen, sade sig tillsammans med Italiens högernationalistiska premiärminister Giorgia Meloni och Nederländernas teknokratiske premiärminister Dick Schoof ha samlat en grupp länder som vill se tuffare åtgärder och satt frågan på dagordningen.

– Vi är en grupp länder som är angelägna om att hitta nya lösningar. Det kan vara det samarbete som nu finns mellan Italien och Albanien. Det kan vara mottagningscentra utanför Europa, som vi har arbetat för i många år, sade Frederiksen.

Hon ser en politisk vilja bland allt fler medlemsländer att minska invandringen till Europa. Frederiksen menar att det är en stor förändring i medlemsländernas syn på frågan jämfört med 2019 då det var som att "ropa i en tom handbollshall i Jylland" på EU-toppmötena.

Nederländernas regering meddelade i går onsdag att man sonderar möjligheterna att sätta upp ett  migrantcenter i Uganda.

– [Vårt förslag] passar in i den linje vi diskuterar med EU-länderna. Om det är möjligt och fungerar kan detta bli en förebild, sade Dick Schoof som även lyfte en idé om "regionala hubbar för återvändande" utanför EU-länderna.

Enligt premiärminister Schoof har Tjeckien, Grekland, Malta och möjligen Polen och Ungern anslutit sig till den nederländsk-dansk-italienska gruppen.

Statsminister Ulf Kristersson är också öppen för nya idéer.

– Jag har sagt hela tiden att vi måste pröva nästan alla vägar som finns, sade Kristersson.

Olaf Scholz, den tyske socialdemokratiske förbundskanslern, som nyligen infört ytterligare gränskontroller för att hantera den irreguljära migrationen menar att förslag som asylcentrum utanför EU – likt det Italien satt upp i Albanien för 3 000 migranter – är för litet för ett land som Tyskland som under fjolåret såg 300 000 irreguljära migranter.

– Det är tydligt att koncept som utgör mycket få små droppar, om man tittar på siffrorna, inte riktigt är lösningen för ett land som är så stort som Tyskland, sade Scholz som underströk vikten av att medlemsländerna faktiskt genomför den asyl- och migrationsöverenskommelse som man nådde tidigare i år.

Segerplan presenteras

På toppmötet kommer även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att staka ut sin så kallade segerplan för en fred med Ryssland.

– Det viktiga blir att lyssna på president Zelenskyj och hans bedömning av förutsättningarna för en fred på Ukrainas villkor, sade Kristersson.

Inga konkreta beslut i frågan väntas men flera premiärministrar uttryckte besvikelse över att Ungern och dess ledare Viktor Orbán fortsätter att blockera en del av ett mångmiljardlån till Ukraina som skulle öppna för amerikanskt deltagande.

– Det finns en stor oenighet med Viktor Orbán här och det kommer jag naturligtvis att säga i dag, sade den danska statsministern Mette Frederiksen.

Finlands liberalkonservative statsminister Petteri Orpo underströk vikten av att EU fortsätter visa sitt stöd för Ukraina.

– Vi måste ge en stark och enad signal om att vi fortsätter att stödja Ukraina så mycket och så länge som behövs, sade Orpo.