Senast uppdaterad: 11 juni 2025
Mer fakta
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Klart: EU skärper visumregler för ryska medborgare
EU-kommissionen har beslutat att kraftigt begränsa utfärdandet av visum till ryska medborgare. Beslutet motiveras med ökade säkerhetsrisker kopplade till Rysslands krig mot Ukraina, sabotagehandlingar och cyberhot.
Från och med nu kan endast nära familjemedlemmar till EU-medborgare få ettåriga visum för flera inresor, medan transportarbetare kan få niomånadersvisum. Båda grupperna måste ha använt tidigare visum korrekt.
Undantag kan göras för dissidenter, journalister och människorättsförsvarare, som i särskilda fall kan få visum för flera inresor giltiga i upp till fem år.
EU har tidigare begränsat ryssars rätt att resa i unionen efter landets fullskaliga invasion av Ukraina. Antalet visum som utfärdades till ryska medborgare minskade från fyra miljoner år 2019 till en halv miljon 2023.
Sverige vill kriminalisera oanmäld kontantutförsel inom EU
Regeringen föreslår att det ska bli straffbart att föra ut stora mängder kontanter från Sverige till andra EU-länder utan anmälan till Tullverket, enligt Sveriges Radio.
– Vi har stora problem med både penningtvätt och kontantsmuggling, och det är en del av den grova kriminella verksamheten i Sverige, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Enligt förslaget ska Tullverket få rätt att söka igenom väskor och kroppsvisitera personer vid misstanke om att någon reser med mer än 10 000 euro i oanmälda kontanter.
EU skärper visumregler för ryssar
EU förbereder en kraftig åtstramning av visumreglerna för ryska medborgare vilket i praktiken stoppar visum för flera inresor till Schengenområdet. De nya reglerna, en reaktion på kriget i Ukraina, väntas införas denna vecka, rapporterar Politico. Ryssar kommer i regel endast att få visum för en enda resa med vissa humanitära undantag. Trots tidigare restriktioner fick över en halv miljon ryssar Schengenvisum 2024. Länder som Frankrike, Spanien och Italien är fortsatt de som beviljar flest visum.
EU-planer för höghastighetståg lovar att korta restider
EU-kommissionen antog på onsdagen ett omfattande transportpaket. Det kommer att påskynda utbyggnaden av EU:s järnvägsnät för höghastighetståg mellan större städer, med lägsta hastighet på 200 km per timme, fram till 2040. Bland annat utlovas kortare restider, som Stockholm – Köpenhamn på fyra timmar istället för nära sex timmar eller Köpenhamn – Berlin på fyra timmar i stället för dagens sju. Kommissionen ser höghastighetsjärnvägen som en strategisk investering i bättre konkurrenskraft på lång sikt.
Under 2026 väntas ett lagstiftningsförslag för att göra det lättare för passagerare att hitta och köpa biljetter för resor som kombinerar tjänster från operatörer i olika länder.
Lettlands president vill inte lämna konvention mot kvinnovåld – kräver nytt beslut
Lettlands president beslutade att inte underteckna lagen som parlamentet godkände efter en maratondebatt i förra veckan, rapporterar Yle. Han vill att parlamentet tänker om. Om lagen godkänns på nytt utan ändringar kan presidenten inte längre skicka den tillbaka till parlamentet en andra gång.
Sverige förlänger gränskontroller igen – för tionde året i rad
Regeringen förlänger de så kallade tillfälliga inre gränskontrollerna med sex månader. Beslutet gäller från 12 november 2025 till 11 maj 2026. Orsaken är, enligt regeringen, ett fortsatt allvarligt hot mot Sveriges säkerhet, kopplat till terrorism och grov gränsöverskridande brottslighet med kopplingar till statliga aktörer. Sverige införde ursprungligen gränskontroller tillfälligt under tio dagar i november 2015 för att hantera det stora inflödet av migranter – en gränskontroll som pågått sedan dess. Även andra Schengenländer som Tyskland, Danmark och Norge har återinfört kontroller.
EU-parlamentet har i många år kritiserat gränskontrollerna. Även företagssamarbetet Greater Copenhagen vill ha bort gränskontrollerna mellan Danmark och Sverige.
De 29 länderna som är frivilligt anslutna till Schengensamarbetet lovar att inte ha några permanenta pass- och gränskontroller mot de övriga länderna i samarbetet, något flera länder, däribland Sverige, kringgår.
Ny framtid för Ukrainas flyktingar i EU
EU:s tillfälliga skydd för ukrainska flyktingar upphör 2027, vilket kräver en övergång till nationella regler för de som vill stanna. EU:s sändebud Ylva Johansson leder arbetet, rapporterar Yle. I en intervju i förra veckan betonade hon den dubbla utmaningen: Ukraina behöver sina medborgare för återuppbyggnaden, samtidigt som hon uppskattar att hälften av de 6,6 miljoner som flytt kan komma att stanna i EU. Processen kompliceras av att medlemsländerna vill behålla nationell kontroll över uppehållstillstånd.
Lettland lämnar konvention mot kvinnovåld
När presidenten skriver under torsdagens parlamentsbeslut blir Lettland det andra landet efter Turkiet att lämna Europarådets så kallade Istanbulkonvention mot våld mot kvinnor och flickor, rapporterar Reuters. Konventionen är ett juridiskt bindande internationellt fördrag som genom flera olika regler och åtgärder vill förhindra och minska våldet mot kvinnor och flickor.
Alla EU-länder har antagit Istanbulkonventionen utom två som lämnat, Turkiet och Lettland (när presidenten godkänt), och fem EU-länder som inte ratificerat konventionen: Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Litauen och Slovakien.
När Europaparlamentet antog konventionen 2023 sade parlamentets rapportör moderaten Arba Kokalari att Europa nu “blir bättre, friare och säkrare”. 472 Europaparlamentariker röstade för, 62 emot och 73 lade ner sina röster. Alla svenska partier stödde förslaget utom Sverigedemokraterna som lade ner sina röster.
Eftersom EU har antagit Istanbulkonventionen är alla medlemsländer bundna att följa de mindre delar av konventionen där EU har kompetensen att bestämma som vid rättsligt samarbete i brottsfall.
EU planerar för snabbare militära transporter
EU-kommissionen förbereder förslag för att snabbt kunna flytta trupper och tung utrustning som stridsvagnar över kontinenten vid en eventuell väpnad konflikt – en logistik som idag anses bristfällig. Det rapporterar Financial Times. En "solidaritetspool" med delade transportresurser ska skapas, där medlemsländer kan få tillgång till varandras lastbilar, tåg och färjor. Målet är att drastiskt korta förflyttningstiderna inom unionen som ett svar på det ryska hotet. Förslagen från kommissionen, som utvecklas i samarbete med Nato, väntas i november.
Ökat flyktinginflöde från Ukraina väcker tysk och polsk kritik
En kraftig ökning av unga ukrainska män som anländer till Tyskland och Polen har utlöst en politisk motreaktion, rapporterar Politico. Inflödet följer på ändrade ukrainska utreseregler från augusti för män mellan 18 och 22 år. I Tyskland har antalet nyanlända i åldersgruppen stigit från 19 per vecka till över 1 400. Ledande politiker i både tyska regeringspartier och på högerkanten i båda länderna ifrågasätter nu sociala ersättningar och menar att männen undviker militärtjänst.
Debatt i andra medier