Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Economist: Därför presenterar nordiska företag bättre
Enligt tidningen The Economist finns flera orsaker till att nordiska företag har presterat bättre än företag i resten av Europa under det senaste decenniet, rapporterar SvD. De har i större utsträckning än andra varit intresserade av utlandsinvesteringar och ny teknik. Bolagsskatten är ungefär densamma som i USA och andelen tålmodiga aktieägare med långsiktigt ägande är större. De nordiska börsbolagen lägger även mer pengar på forskning och utveckling än vad deras konkurrenter i övriga västvärlden gör.
Ökat motstånd mot svensk euro
44 procent av svenskarna, upp från 39 procent för ett år sedan, tycker att en svensk euro vore ganska eller mycket dåligt för landet jämfört med 34 procent som är positiva till ett valutabyte, visar en opinionsundersökning från SvD/Demoskop Näringsliv. Sett över de senaste två åren har dock euroanhängarna knappat in ordentligt på euromotståndarna som så sent som för två år sedan ledde med hela 30 procentenheter.
Österrikes högerpartier enas om budgetbesparingar
Österrikes högerextrema Frihetsparti (FPÖ) och konservativa Folkpartiet (ÖVP) har på måndagen kommit överens om åtgärder för att minska landets budgetunderskott, rapporterar Reuters. Detta i de pågående regeringsförhandlingarna mellan de två partierna. Partierna ska spara cirka 6,3 miljarder euro för att hålla sig inom EU:s gräns på 3 procent av BNP.
– Vi har tagit ett grundläggande beslut och utvecklat en gemensam plan för att undvika ett EU-förfarande mot Österrike, sade FPÖ-ledaren Herbert Kickl i ett pressmeddelande.
De största besparingarna ska göras genom minskade statliga utgifter, men inga skattehöjningar för allmänheten planeras.
Österrike tillhör en liten skara EU-länder som aldrig följt EU-regeln att inte ha en offentlig skuld (statens skuld inklusive kommuner och regioner) som överstiger 60 procent av bruttonationalprodukten, BNP.
Kommissionär Stephane Sejourne: EU måste försvara sina industrier
EU måste vara redo att försvara sig mot protektionistiska handelsåtgärder från andra länder, inklusive alla nya steg som Donald Trump har hotat att vidta när han återvänder till Vita huset senare denna månad, sade EU:s industrikommissionär, den franska liberalen Stephane Sejourne till Bloomberg.
– Jag är beredd att utforska både defensiva och offensiva handlingar med mina kollegor, sade Sejourne.
Polen tar över EU:s ordförandeskap med fokus på säkerhet
Under det kommande halvåret vill den polska regeringen prioritera både unionens yttre och inre säkerhet i en tid präglad av geopolitiska spänningar.
Inflationen i euroområdet fortsatte stiga i december
Inflationen i euroområdet ökade för tredje månaden i rad och landade på 2,4 procent i december, jämfört med 2,2 procent i november, enligt preliminära siffror från Eurostat på tisdagen. Siffrorna stämmer överens med vad ekonomer hade förväntat sig, skriver FT. Ökningen kommer samtidigt som Europeiska centralbanken, ECB, räknar med att inflationen ska sjunka till bankens mål på 2 procent under året. Den senaste inflationsökningen kan dock göra att kommande räntesänkning blir mer försiktig än vad vissa investerare hoppats på.
Frankrikes nye premiärminister vill ha budget i februari
Frankrikes nyutnämnde premiärminister Francois Bayrou hoppas få en budget klar till mitten av februari, rapporterar Reuters. Hans företrädare Michel Barnier tvingades avgå efter motstånd mot sina budgetförslag. Han utesluter inte att använda paragraf 49.3 – en särskild grundlagsregel – för att få igenom budgeten om oppositionen försöker blockera den. Bayrou betonar vikten av att minska landets underskott, som nu överstiger EU:s gränser. Han planerar samtidigt att ha sin nya regering klar till jul.
Kreditbetyget sänks för Frankrike – politisk oro oroar
Kreditvärderingsinstitutet Moody's har sänkt Frankrikes kreditbetyg från Aa2 till Aa3, skriver FT. Orsaken är landets politiska instabilitet som gör det svårt att minska underskottet i statsfinanserna. Den nye premiärministern François Bayrou står inför stora utmaningar. Hans företrädare Michel Barnier tvingades avgå efter en misstroendeomröstning när han inte fick stöd för sina ekonomiska planer i det splittrade parlamentet. Frankrikes budgetunderskott väntas öka till 6,3 procent 2025, det näst högsta i euroområdet efter Italien.
ECB fortsätter räntesänkningar
Europeiska centralbanken, ECB, sänkte på torsdagen som väntat sina tre styrräntor med 0,25 procentenheter. Den viktigaste styrräntan, inlåningsräntan, ligger därmed på 3,00 procent. Inlåningsräntan är den ränta som den penningpolitiska inriktningen styrs med. Det är fjärde gången sedan juni som räntan sänks.
ECB:s experter förutspår att den totala inflationen hamnar på i genomsnitt 2,4 procent 2024, 2,1 procent 2025, 1,9 procent 2026 och 2,1 procent 2027 när EU:s utvidgade system för handel med utsläppsrätter tas i drift.
Sverige accepterar skatteundantag för flyg och sjöfart
EU:s regler för beskattning av bränslen och el har över 20 år på nacken. 2021 lade EU-kommissionen fram ett förslag om att uppdatera reglerna så att det bättre kan bidra till att uppnå EU:s klimatmål. Men medlemsländerna har inte kunna komma vidare i frågan där varje land har vetorätt. I en kompromiss från det ungerska ordförandelandet föreslås att dagens skattefrihet för flyg- och fartygsbränslen i huvudsak behållas. Sveriges finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är beredd att godta ett sådant förslag för att få igenom andra viktiga förändringar i energiskattereglerna.
– Det är inte vårt förstahandsval, men ibland så är det sådana saker som krävs för att komma framåt. Det här direktivet är ju gammalt och ska vi kunna göra andra saker som är viktiga för miljön och förbättra möjligheter att styra mot koldioxidfrihet, då behövs ett nytt energiskattedirektiv, sade Wykman på väg in på ett möte med sina EU-kollegor för att diskutera frågan på tisdagen.
Han tillade att få nya EU-regler för energibeskattning på plats skulle ge Sverige "goda förutsättningar för industri, konkurrenskraft och jobb".