EU-ländernas utrikesministrar beslutade på måndagen att utvidga unionens restriktiva åtgärder mot Irans militära stöd till Rysslands illegala anfallskrig mot Ukraina och till väpnade grupper och enheter i Mellanöstern och Rödahavsområdet. Nu införs bland annat ett förbud mot export, överföring, leverans eller försäljning från EU till Iran av komponenter som används vid utveckling och produktion av missiler och drönare.

EU:s utrikeschef Josep Borrell på snabbvisit i Ukraina efter det amerikanska presidentvalet försäkrade på lördagen Ukraina om EU:s orubbliga stöd i kriget, rapporterar Reuters.

Borrell sade att EU:s försvarsministrar kommer att samlas nästa vecka för att diskutera fortsatt stöd till Ukraina, både militärt och diplomatiskt.

EU-kommissionen presenterade på onsdagen läget för de tio länderna som vill bli framtida EU-medlemmar. Situationen för dem spretar där Montenegro kommit längst i konkreta förhandlingar medan andra som Georgien rör sig bort från unionen och Turkiet står still sedan 2018. 

Efter EU:s första regeringskonferens för Ukraina i juni fortskrider den så kallade analytiska granskningen av regelverket. Under förutsättning att Ukraina uppfyller alla villkor, ser kommissionen fram emot att inleda förhandlingar, “så snart som möjligt 2025”. Beslutet om förhandlingsstart kring de 35 politiska områden som alla kandidatländer måste klara av, tas av medlemsländerna med vetorätt.

En arbetsgrupp på hög nivå ska bildas inom de närmaste veckorna för att “stärka det befintliga samarbetet mellan EU och Nato”. Det framgick efter det första formella mötet mellan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Natos nye generalsekreterare Mark Rutte på tisdagen i Bryssel.

Båda betonade att utplaceringen av nordkoreanska soldater till stöd för Rysslands anfallskrig var en betydande upptrappning av kriget mot Ukraina och ett allvarligt hot mot europeisk säkerhet och global fred.

Att det finns nordkoreanska militärförband i Europa redo att sättas in i strid på Rysslands sidan i anfallskriget mot Ukraina har fått EU och Sydkorea att aktivera sina relationer. 

På måndagen höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Sydkoreas president Yoon Suk Yeol ett telefonmöte om den uppkomna situationen. Parterna är på väg att ingå ett försvars- och säkerhetssamarbete i 45 punkter som förhandlats om sedan en tid. Att Sydkorea har en stor försvarsindustri har också betydelse i sammanhanget. På tisdagen meddelade kommissionen att en sydkoreansk delegation är i Bryssel på hemliga överläggningar och att EU:s utrikeschef Borell i slutet av veckan reser för överläggningar i den sydkoreanska huvudstaden Seoul på måndagen 4 november.

En kritisk president Volodymyr Zelenskyj säger att Väst inte svarar hårt nog mot att nordkoreanska soldater förbereds för strid i Ukraina.

– Det är farligt, säger han till TT i Reykjavik på tisdagen. Samma dag förde Zelenskyj telefonsamtal med den sydkoreanska presidenten, rapporterar Reuters. Sydkorea har lovat bistå Ukraina med vapen i fall nordkoreanska trupper går in i kriget

Frankrike och Tyskland är kritiska till ett nytt förslag från EU:s utrikestjänst som skulle göra det möjligt att kringgå Ungerns veto mot militärt stöd till Ukraina, skriver nyhetsbyrån Bloomberg. Förslaget innebär att medlemsländerna skulle kunna ge frivilliga bidrag till Europeiska fredsfaciliteten, EPF, som används för att finansiera militär utrustning. De två länderna är oroliga för att detta skulle kunna skada EPF:s framtid som utrikespolitiskt verktyg. I dag bygger EPF på obligatoriska bidrag baserade på medlemsländernas ekonomiska styrka och kräver enhälligt stöd för utbetalningar. Ungern har i över ett år blockerat utbetalningar till Ukraina värda mer än sex miljarder euro. Landets premiärminister Viktor Orban, som har nära band till Kreml, har stoppat flera EU-insatser för att stödja Ukraina i kriget mot Ryssland.

Som näst högsta hönset i parlamentets utvecklingsutskott vill tidigare bistånds- och klimatministern ta fighten mot det växande egenintresset i biståndet.

– Vi ser nu ett paradigmskifte i EU:s bistånd, säger EU-parlamentariker Isabella Lövin (MP) till Altinget.

När 100 procent av de närmare 1,5 miljoner rösterna räknats i Moldaviens folkomröstning om att införa EU-skrivningar i landets författning vann ja-sidan med 50,4 procent mot nej-sidans 49,6. Starkast stöd för ja-sidan fanns bland 236 000 moldavier i utlandet där motsvarande 77 procent av dem stödde förslaget. Valdeltagandet blev 51,7 procent och betydligt fler kvinnor än män röstade, 54,6 procent mot 45,5 procent.