Jämfört med för några år sedan har det skett en markant förändring i företagens attityder till att skylta sitt hållbarhetsarbete, rapporterar nyhetsbrevet Green Daily Bloomberg. Då varnades det för företag som ägnade sig åt att försköna sitt klimat- eller miljöarbete, så kallad grönmålning eller greenwashing. 

Nu syns en ny trend som kan kallas grönviskning eller att gröntiga på engelska greenhushing. Trenden beskriver skillnaden mellan var företagen rapporterar in till myndigheter som insatser för klimat och miljö och vad man skyltar med utåt mot kunder och marknad. År 2024 höll 63 av de 100 största börsnoterade företagen i Storbritannien tillbaka marknadsföringen för sitt arbete med miljöskydd, enligt en analys från marknadsundersökningsföretaget Connected Impact.

På onsdagen föreslog EU-kommissionen, för att bespara företagen tid och pengar,  att begränsa den så kallade hållbarhetsrapporteringen (CSRD) till enbart de största företagen samt att skjuta upp starten till 2028. Vidare vill kommissionen förenkla hållbarhetskraven vid företagsbesiktning, så kallad due diligence, för att “undvika onödig komplexitet och kostnader”. En tredje förändring är att småimportörer ska slippa redogöra för importerad koldioxid upp till en viss gräns, vilket antas beröra 90 procent av dagens importörer. 

Samtidigt  presenterade kommissionen ett förslag om att “låsa upp ytterligare investeringskapacitet” genom olika åtgärder. Något som enligt kommissionen förväntas mobilisera cirka 50 miljarder euro i ytterligare offentliga och privata investeringar.

– Förenkling utlovad, förenkling levererad. Detta kommer att göra livet enklare för våra företag samtidigt som vi säkerställer att vi håller fast kursen mot våra mål för utsläpp av koldioxid. Och mer förenkling är på väg, sade kommissionsordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande. 

Enligt en omfattande vetenskaplig analys från EU:s forskningscentrum JRC är bara 21 procent eller 32 av 154 bindande och icke-bindande klimat- och miljömål “på rätt spår”. För att uppnå ytterligare 64 av målen måste arbetet ges mera fart. 15 av målen går inte framåt eller går bakåt och för 43 av målen finns ännu inga uppgifter om dess status tillgängliga. 

Rapporten ger godkänt för EU-upplägget med kommersiella utsläppsrättigheter och bedömer att dess mål med att minska utsläppen kommer att uppnås. Däremot är man mer bekymrad för de specifika nationella målen där länderna fått olika nivåmål men där de tillsammans ska sänka utsläppen med 40 procent mellan 2005 och 2030. I stället för att uppnå en sänkning med 40 procent tror rapportmakarna att länderna tillsammans landar på 27–32 procent – endast 6 av 27 EU-länder antas leverera sina utlovade nationella mål. När det gäller de utlovade nationella målen att binda växthusgaser i mark och växtlighet kallat LULUCF är rapporten kritisk.

“LULUCF-målen kommer att vara svåra att uppnå om inte betydande förändringar i skogsförvaltningen genomförs mycket snart”, heter det i rapporten.

Det finns ett EU-förslag att begränsa användningen av alla PFAS-ämnen, någonting som kemiindustrin i stort är emot, rapporterar Ekot.

Men flera av industrins nyckelargumenten mot förslaget är felaktiga eller överdrivna. Det visar en europeisk granskningsom Vetenskapsradion är med i.

”En skrämseltaktik som liknar tobaks- och fossilbolagens strategier”, säger Vicky Cann på organisationen Corporate Europe Observatory.