Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
USA skickar nytt militärt stöd till Ukraina
USA:s president Joe Biden meddelad på onsdagen att man ger Ukraina ett nytt stödpaket värt 425 miljoner dollar, uppger Reuters. Paketet innehåller luftförsvar, ammunition och pansarfordon. I ett samtal med Biden lyfte den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj möjligheten att tillverka vapen tillsammans.
Rumänien höjer minimilönen trots ekonomiska utmaningar
Rumäniens regering har beslutat att höja minimilönen med 9,5 procent från januari nästa år, rapporterar Reuters. Den nya månadslönen blir 4 050 lei (cirka 9 300 kronor). Beskedet kommer från premiärminister Marcel Ciolacu efter möten med arbetsgivare och fackföreningar. Höjningen sker trots att landet brottas med hög inflation och stort budgetunderskott. Experter varnar för att löneökningen kan förvärra situationen. Rumänien har också lovat EU att minska underskottet, men har ännu inte lämnat in en plan för detta.
”Tyder på visst mått av desperation från Putin”
Nordkorea skickar tusentals soldater för att hjälpa Ryssland i striderna, rapporterar ukrainska medier.
– Det tyder på ett visst mått av desperation från Putins håll, säger Koreakännaren Mats Engman till SvD.
Zelenskyjs segerplan: Fem punkter för fred
Ukrainas så kallade segerplan innehåller fem punkter och tre hemliga bilagor, rapporterar TT/GP.
– Den första punkten är en Natoinbjudan, säger president Zelenskyj i ett tal till landets parlamentet. Planen kommer enligt uppgift också att presenteras för EU-ländernas stats eller regeringschefer på veckans EU-toppmöte i Bryssel.
Kinas ambassad förnekar grafitstopp till Sverige
Kinas ambassad förnekar att handel med grafit stoppats till Sverige, rapporterar Ekot. EU-kommissionen registrerade förra året att ett handelshinder mot Sverige fanns, och att det sträckte sig bakåt i tiden till 2020. EU har pekat ut beroendet av Kina för kritiska råvaror och batteritillverkning som en säkerhetsrisk.
Militärutgifterna tynger Rysslands budget – ekonomiska konsekvenser väntar
Nästa år kommer minst 40 procent av de offentliga utgifterna i Ryssland att gå till militären, rapporterar Yle. I det nya budgetförslaget för nästa år vill den ryska regeringen öka de militära utgifterna med 30 procent, till cirka 13,5 biljoner rubel eller omkring 135 miljarder euro.
Ny lag ska få brittiska tjänstemän att inte ljuga
Brittiska tjänstemän som inte berättar sanningen om katastrofer ska kunna straffas, rapporterar Ekot. Efter flera stora skandaler där myndigheter har ljugit om sitt agerande lovar regeringen en ny lag. ”Vi kommer att introducera en 'Hillsborough-lag' i vår”, sade premiärminister Keir Starmer nyligen inför jublande partivänner. Namnet syftar på läktarkatastrofen 1989 där 97 personer klämdes ihjäl och där polisen sedan under lång tid ljög om sitt eget agerande.
Nästa steg i medlemskapsförhandlingar med Albanien – "väldigt positivt"
EU-länderna och Albanien öppnade på tisdagen flera så kallade kapitel i de omfattande förhandlingarna som föregår ett eventuellt EU-medlemskap. Kapitlen handlar om bland annat reformer av rättsväsendet, finansiell kontroll och offentlig upphandling. Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) ser "väldigt positivt" på att det nu åter tas konkreta steg för att utvidga unionen.
– Vi har ju inte haft den här typen av öppning av kapitel på flera år nu, så jag tycker att det är positivt att vi tar ett steg framåt. Albanien kan också vara ett positivt exempel för andra länder, sade Rosencrantz på tisdagen i Luxemburg inför ett möte med de andra medlemsländernas EU-ministrar.
Albaniens premiärminister Edi Rama hoppas att landet ska kunna gå med i EU senast år 2030. Totalt måste 35 förhandlingskapitel öppnas och avslutas innan ett kandidatland kan bli medlem i EU. Sedan tidigare förhandlar Montenegro och Serbien om EU-medlemskap. Förhandlingarna med Turkiet ligger sedan 2018 på is.
Fransk forskare skickas till rysk straffkoloni
Den franske forskaren Laurent Vinatier dömdes på måndagen till tre års fängelse av en "domstol" i Moskva. Han dömdes bland annat för att inte ha anmält sig som så kallad utländsk agent, skriver TT/SvD.
Frankrike vill stoppa rysk gas i EU-hamnar
Frankrike och nio andra EU-länder vill att företag som fraktar rysk gas ska identifieras tydligare i EU:s hamnar, skriver FT. Detta för att hindra ökningen av ryska fossila bränslen som kommer in i EU. Länderna har skickat ett förslag till EU-kommissionen inför ett möte med energiministrarna.
– Vi behöver högsta möjliga öppenhet om gasflödena för att minska beroendet, sade Frankrikes energiminister Agnès Pannier-Runacher.
Importen av rysk gas ökade med 11 procent under första halvan av 2024, trots EU:s försök att minska beroendet av ryska fossila bränslen. Frankrike, Spanien och Belgien tog emot 87 procent av Europas import av rysk flytande naturgas under denna period.