Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mest lästa artiklar i ämnet
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Nya EU-sanktioner mot Ryssland blockerades – krav på tuffare åtgärder
EU:s förhandlare misslyckades i fredags att enas om nya sanktioner mot Ryssland efter att Lettland och Litauen motsatt sig förslaget, rapporterar Politico. De två baltiska länderna protesterade mot att undantagsregler förlängs som tillåter västliga företag att fortsätta verka i Ryssland trots befintliga sanktioner.
Det nya sanktionspaketet, det femtonde i raden, skulle främst riktas mot företag och fartyg som kringgår EU:s nuvarande åtgärder mot Ryssland för landets invasion av Ukraina. Antalet olje- och gastankrar som ska läggas på svarta listan föreslås bland annat mer än fördubblas till 75. Frågan väntas tas upp igen när EU:s utrikesministrar möts den 16 december.
Ukraina samtalar med kommande Trump-administration
Ukrainska tjänstemän har inlett samtal med den tillträdande Trump-administrationen för att diskutera en möjlig fredsuppgörelse med Ryssland, rapporterar The Wall Street Journal. President Zelenskyjs närmaste rådgivare Andrij Jermak besöker i veckan Washington för att skapa kontakter med Trumps medarbetare. Ukraina signalerar nu beredskap för fred, men betonar att det måste vara en hållbar sådan. Zelenskyj har antytt att Ukraina skulle kunna acceptera vapenvila om landet får Nato-medlemskap för de icke-ockuperade områdena. Trumps rådgivare har diskuterat fredsplaner som skulle erkänna Rysslands ockupation av cirka 20 procent av Ukrainas territorium och stänga dörren för Nato-medlemskap. Keith Kellogg, Trumps val som särskilt sändebud, stödjer dock Bidens vapenleveranser till Ukraina med motiveringen att det ger Ukraina starkare kort i kommande fredsförhandlingar.
Nato skiftar fokus i ryska kriget mot Ukraina
Ukrainas allierade har skiftat fokus från att söka en seger till att försöka sätta president Volodymyr Zelenskyj i den bästa positionen för att motverka ryska framsteg eller förhandla om en eventuell vapenvila, säger personer som är bekanta med ärendet till nyhetsbyrån Bloomberg. För närvarande innebär det att Nato fördubblar ansträngningarna för att skynda på fler vapen till det krigshärjade landet eftersom Kiev-styrkorna långsamt förlorar mark, vilket ökar risken för att den eventuella vapenvilan kan frysa konflikten med delar av Ukraina under ockupation av Vladimir Putins trupper. Ryssland avancerar på alla fronter och rekryterar cirka 30 000 nya soldater varje månad, medan Ukrainas försvar är pressat. En möjlig lösning som diskuteras är en demilitariserad zon som skulle övervakas av europeiska trupper. NATO:s generalsekreterare Mark Rutte betonar dock fortsatt vikten av vapenstöd.
– Vi måste göra mer än att bara hålla Ukraina kvar i striden. Vi måste ge tillräckligt stöd för att ändra krigets riktning en gång för alla, sade Rutte på onsdagen.
Lavrov till Malta – första EU-besöket sedan 2022
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov deltar i OSSE:s möte på Malta – hans första besök i ett EU-land sedan krigsutbrottet, skriver TT/Aftonbladet. Sedan Ryssland utökade sin invasion av Ukraina i februari 2022 har Lavrov haft EU-sanktioner mot sig. Kritik utlovas från svenska kollegan Maria Malmer Stenergard (M).
Analytiker ser risk för ryskt ingripande i Georgien
Demonstrationerna i Georgien är de största på många år, enligt Jakob Hedenskog vid Utrikespolitiska institutet. Han beskriver fyra möjliga scenarier: våldsamt nedslag mot demonstranterna, en osannolik kompromiss, regeringskollaps efter växande protester, eller ryskt ingripande, enligt TT/GP. Regeringspartiet Georgisk dröm anklagas för att vara Moskvatroget.
– Jag har svårt att se att Ryssland stillatigande skulle se på när en regim som kommit att bli så anpassningsbar till Ryssland som den i Georgien störtas, sade Hedenskog. Flera tjänstemän har avgått i protest och landets president vägrar lämna sin post. Den 14 december ska enligt plan en president väljas av ett valkollegium.
EU-topp varnar för gasfusk med rysk energi
Den avgående EU-kommissionären för energifrågor, Kadri Simson, varnar för ett planerat upplägg där rysk gas ska märkas om till azerbajdzjansk. Planen går ut på att Azerbajdzjan ska leverera gas till Ukrainas gräns genom ett komplicerat bytesavtal med Ryssland. Främst skulle Ungern och Slovakien, som har goda relationer med Moskva, gynnas av upplägget. De har motsatt sig EU:s försök att minska beroendet av rysk gas efter invasionen av Ukraina.
– Ett sådant bytesavtal skulle bara innebära att ryska leveranser fortsätter men med en annan märkning, sade Simson till Financial Times. Hon påpekade att europeiska företag redan kan köpa rysk gas direkt vid ukrainska gränsen, vilket gör upplägget onödigt.
Ryssland lockar soldater med högre löner och skuldavskrivning
Ryssland har allt svårare att rekrytera tillräckligt med soldater till kriget i Ukraina, trots kraftigt höjda ersättningar, rapporterar Yle. Från december erbjuds skuldsatta att få upp till 100 000 euro i skulder avskrivna om de tar värvning. Enligt västerländska säkerhetstjänster har ryska armén förlorat minst 500 000 man. Målet att värva 400 000 frivilliga i år ser ut att missas, trots att kontraktssoldater kan få upp till 40 000 euro för första krigsåret.
Rekordmånga ryska drönare attackerade Ukraina under natten
Ryssland uppges ha avfyrat rekordmånga drönare mot Ukraina under natten: 188, enligt uppgifter från landets flygvapen. I huvudstaden Kiev ska flyglarm ha tjutit i fem timmar under natten. Under dagen håller Ukraina och Nato ett möte om en uppmärksammad rysk attack med en ny hypersonisk robot, rapporterar TT/GP.
Uppgift: Nytt sanktionspaket utreds – riktat mot Ryssland och Kina
Som en del av det som skulle vara EU:s 15:e sanktionspaket sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, är kommissionen på väg att föreslå sanktioner mot över 50 individer och nästan 30 företag och enheter, enligt dokument som Bloomberg sett.
De gäller mestadels ryska militära tillverkare såväl som en liten grupp kinesiska företag och andra som misstänks samarbeta med Ryssland för att tillverka attackdrönare. Här finns också förslag på att förbjuda mer än 45 ryska oljetankfartyg från att tillträda europeiska hamnar.
Ukraina vill att Ryssland betalar för brott mot miljön
Ukraina är först i världen med att beräkna kostnaden för miljöskador under pågående krig. Enligt landets regering uppgår skadorna hittills till 712 miljarder kronor, rapporterar SVT.
– Vårt uppdrag är att se till att varje krigsbrott blir dokumenterat och utrett för att allt kan tas upp på internationell nivå så att aggressionsmakten kan ställas till svars, sade miljöåklagare Volodymyr Fransevitj i Odessa. Miljöinspektörer tar prover i Svarta havet och mäter markföroreningar orsakade av missilattacker och dammsprängningar. Arbetet är riskfyllt då Ryssland ofta skjuter två missiler mot samma mål.
– Vi hoppas att Ryssland kommer att betala, eftersom någon måste ta ansvar för det, sade miljöinspektören Roman Halaitata.