Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
Nya körkortsregler införs i EU – körkort blir digitala
Förhandlare från Europaparlamentet och ministerrådet blev på tisdagen överens om en serie förändringar när det gäller körkort och åldersgränser. Senast om fem och ett halvt år ska alla EU-länder ha infört digitala körkort för smarta telefoner även om de fysiska körkorten kommer att finnas för dem som vill. Körkort för bil och motorcykel ska kunna gälla upp till 15 år innan de behöver förnyas. Nya förare kommer att få en prövotid på två år med nolltolerans mot alkohol och droger. Åldersgränsen för så kallade EPA-traktorer blir som i Sverige, 15 år.
För att motverka bristen på yrkesförare sänks åldern för lastbilskörkort från 21 till 18 år och för busskörkort från 24 till 21 år. För att de nya reglerna ska bli giltiga måste de först formellt godkännas av Europaparlamentet och EU-ländernas regeringar i ministerrådet.
Cyberattack slår ut Ukrainas biljettsystem för tåg
Ukrainas statliga järnvägsbolag utsattes för en kraftfull cyberattack som slog ut online-biljettsystemet, rapporterar Reuters. Attacken, som upptäcktes på söndagen, har skapat långa köer vid tågstationer då resenärer tvingas köpa biljetter på plats. Själva tågtrafiken fungerar dock normalt.
– Tågtrafiken stannade inte för ett enda ögonblick. Fiendeattacken syftade till att stoppa tågen, men vi bytte snabbt till reservsystem, sade Oleksandr Pertsovskyj, styrelseordförande för järnvägsbolaget Ukrzaliznytsia.
Ukrainska säkerhetstjänstemän pekar ut Ryssland som ansvarigt och menar att attacken är ett försök att destabilisera situationen. Ryssland har inte kommenterat anklagelserna. Järnvägssystemet är avgörande för Ukraina under kriget, både för civila resor och för frakt.
Österrikisk ex-minister får fyra års fängelse för korruption
Österrikes högsta domstol har dömt landets tidigare finansminister Karl-Heinz Grasser till fyra års fängelse för korruption, rapporterar Reuters. Domstolen avslog på tisdagen Grassers överklagan av en dom från 2020, men halverade det ursprungliga straffet på åtta år.
Den 56-årige Grasser, som var finansminister mellan 2000 och 2007, befanns skyldig till bedrägeri, tagande av muta och förfalskning av bevis i en skandal kring privatisering av tusentals statligt ägda bostäder. Han har hela tiden nekat till anklagelserna.
Oenighet om asylpolitik försvårar tysk regeringsbildning
Förhandlingarna om en ny tysk regering möter problem på grund av oenighet om asylpolitiken, rapporterar Sveriges Radio. Kristdemokraterna och Socialdemokraterna har svårt att komma överens om de skärpningar i asylpolitiken som CDU-ledaren Friedrich Merz har utlovat. Socialdemokraterna anser att löftet är orealistiskt. Merz hoppas dock fortfarande kunna tillträda som förbundskansler strax efter påsk.
15-årsgräns för A-traktorer blir kvar efter EU-uppgörelse
EU-parlamentet och medlemsländerna har kommit överens om att behålla 15-årsgränsen för att köra A-traktor i Sverige, skriver TT/GP. Beslutet togs under natten till tisdagen.
– Det säkrar ungdomars möjlighet att röra sig, även där avstånden är långa, vintrarna kalla och kollektivtrafiken inte alltid räcker till, sade EU-parlamentsledamoten Johan Danielsson (S).
Ursprungligen ville både parlamentet och ministerrådet höja åldersgränsen till 16 år. De nya reglerna innebär att medlemsländer kan sänka åldersgränsen till 15 år efter godkännande från EU-kommissionen. Beslutet ingår i en större uppdatering av EU:s körkortsregler som väntas börja gälla tidigast 2026.
15-årsgräns kan bli kvar för A-traktorn
15-årsgränsen tycks bli kvar för A-traktorer efter positiva besked från EU:s medlemsländer på onsdagen, rapporterar TT/SvD. En avgörande förhandling sker i Europaparlamentet på måndag. Tidigare har man velat höja körkortsåldern för de så kallade epatraktorerna till 16 år.
Kristersson inför toppmötet: Sveriges sparsamma EU-budgetlinje står fast
Medan regeringen manar till kraftigt utökat stöd till Ukraina och uttrycker stark misstro mot Rysslands fredsvilja, står statsminister Ulf Kristersson (M) fast vid den restriktiva svenska EU-budgetlinjen. I tisdagens EU-nämnd förklarade han att nästa långtidsbudget måste prioritera både försvar och Ukraina – men utan nya EU-skatter eller gemensam upplåning.
Europol varnar: Kriminella nätverk hotar hela samhället
Kriminella nätverk utnyttjar skickligt ny teknik och utgör ett växande hot mot EU:s institutioner och hela samhället, enligt en ny rapport från europeiska polissamarbetet Europol, skriver TT/GP.
– Internet är inte bara ett verktyg, det har blivit den främsta arenan för brottsligheten, sade Europolchefen Catherine De Bolle vid en pressträff på tisdagen.
Rapporten varnar för ökningar av cyberattacker, bedrägerier, människohandel och narkotikasmuggling, där samtliga brottskategorier genomsyras av ny teknik inom AI och datahantering. Enligt Europol hotas EU-länderna både internt genom penningtvätt och våld och externt där kriminella nätverk agerar ombud åt stater som Ryssland i hybridkrigföring. Rapporten ligger till grund för EU:s kamp mot organiserad brottslighet de kommande fyra åren.
Trafikdödsfall i EU minskar – men för långsamt för att nå 2030-målet
Det har skett minskning av antalet dödsfall i trafiken med tre procent under 2024 jämfört med föregående år, enligt uppgifter från EU-kommissionen på tisdagen. Omkring 19 800 personer omkom på EU:s vägar förra året enligt de preliminära siffrorna vilket motsvarar 600 färre dödsfall än 2023. Trots förbättringen är takten för långsam för att nå EU:s mål om en halvering av trafikdödsfall till 2030.
Sverige är fortsatt det säkraste EU-landet med 20 dödsfall per miljon invånare, jämfört med EU-genomsnittet på 44. Det är en minskning med 8 procent i Sverige jämfört med 2023. Rumänien och Bulgarien har högst dödstal i trafiken med 81 per en miljon invånare. Landsvägar står för 52 procent av dödsfallen och män utgör 77 procent av offren.
Le Pen riskerar femårigt politiskt ämbetsförbud för fiffel med EU-pengar
Den franska högerledaren Marine Le Pen kan inom två veckor få veta om hon förbjuds att inneha offentliga ämbeten i fem år, rapporterar Reuters. Le Pen, som leder opinionsmätningarna inför presidentvalet 2027, står åtalad för förskingring av EU-medel.
Åklagare har begärt att ett eventuellt ämbetsförbud ska träda i kraft omedelbart, även om Le Pen överklagar. Hon anklagar åklagarna för att försöka orsaka hennes "politiska död" och kallar begäran "helt oproportionerlig".
Sedan Frankrike införde en antikorruptionslag 2016 har allt fler politiker dömts till ämbetsförbud.
Le Pen och hennes parti nationell Samling anklagas för att ha använt över tre miljoner euro av EU-medel för sin verksamhet i Europaparlamentet för att avlöna personal för annan verksamhet i Frankrike, något de förnekar.
Debatt i andra medier









