Regeringen har föreslagit fyra svenska experter till en ny EU-panel som ska utreda hur barns säkerhet på sociala medier kan stärkas. Socialminister Jakob Forssmed skickade i förra veckan en lista till EU-kommissionen.

Panelen, som annonserades av kommissionsordförande Ursula von der Leyen, ska presentera rekommendationer före årsskiftet. Enligt ministern kan Sverige bidra med erfarenheter från nationellt arbete med skärmtid, mobilfria skolor och åldersgränser för sociala medier.

Kraven på skärpta åldersgränser för sociala medier växer i EU. Enligt TT/GP manar EU-parlamentets inremarknadsutskott till en 16-årsgräns utan föräldratillstånd, med en absolut minimiålder på 13 år. Separat välkomnade 25 EU-länder tillsammans med Norge och Island i fredags ett utredningsinitiativ från kommissionen. "Vi kan inte lämna det till de sociala medierna att bestämma om åldersgränserna", heter det i ländernas gemensamma uttalande.

EU-parlamentets budgetkontrollutskott vill se tvingande krav på jämställdhet i EU:s budget. I ett betänkande som antogs på torsdagen kräver ledamöterna en ny metod med juridiskt bindande mål för nästa långtidsbudget efter 2027. Idag bedöms endast tolv procent av EU:s utgifter bidra till jämställdhet. Ledamöterna vill också att nya EU-lagförslag inte ska kunna föreslås om de riskerar att minska jämställdheten. Europaparlamentet ska senare röstas om kraven. 

Det är medlemsländernas stat- och regeringschefer som, sannolikt under 2027, har sista ordet om EU:s kommande långtidsbudget

Polens justitieminister Waldemar Żurek presenterade i torsdags en plan för att hantera cirka 2 500 domare som utnämndes under den tidigare PiS-regeringen i en process som EU-domstolen bedömt som olaglig, rapporterar Politico.

Enligt förslaget får domarna behålla sina jobb, men de som befordrats måste återgå till sina tidigare tjänster. De utestängs också från Högsta domstolen, där de i dag utgör 60 procent av domarna.

Den nyvalde presidenten Karol Nawrocki, som stöds av PiS, har lovat lägga in veto mot reformen. Regeringen saknar tillräcklig majoritet i parlamentet för att överrösta ett veto.

Många EU-parlamentariker har betalda sidojobb inom områden de lagstiftar om, vilket väcker frågor om intressekonflikter, skriver Financial Times. Tidningens granskning visar att 59 ledamöter har uppdrag som överlappar deras politiska arbete men endast åtta har anmält en potentiell intressekonflikt. Problemet är utbrett inom bland annat jordbruk och finans. Enligt Transparency International är parlamentets regelsystem inte rustat för att hantera situationen, och försök att skärpa reglerna har tidigare röstats ner.

Svenska regeringen säger nej till en central del i nya EU-regler som ska snabba på utbyggnaden av gigabitnät. Därmed införs inte "tyst godkännande", vilket skulle ge automatiskt tillstånd för fiber- och mastbyggen om en myndighet inte svarar inom fyra månader. Regeringen hänvisar till  EU-undantag och risker för nationell säkerhet samt kultur- och naturmiljöer. 

Om en myndighet inte fattar beslut om tillståndsansökan inom fyra månader, finns möjligheten att begära ersättning för skada.