På fredagen riktade EU-kommissionen en formell begäran till social plattformsjätten Meta att före den 6 september informera om de åtgärder de har vidtagit för att uppfylla sina skyldigheter att ge forskare tillgång till data från Facebook och Instagram. EU vill också veta Metas planer på “nya val- och medborgardiskursövervakningsfunktioner” sedan de tidigare tagits bort.

Brittiska myndigheter hade på tisdagen sammanlagt arresterat 1024 personer och åtalat 575 personer misstänkta för våld, mordbrand och plundring samt rasistiska attacker riktade mot muslimer och migranter, rapporterar Reuters.

Upploppen, som följde på morden på tre unga flickor i den nordengelska staden Southport, började efter att attacken den 29 juli felaktigt skylldes på en islamistisk migrant baserat på desinformation online.

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Michael O’Flaherty uppmanade Bulgariens president Rumen Radev på måndagen att inte underteckna en lag som förbjuder så kallad hbtqi-propaganda i skolor som parlamentet antog i förra veckan med stor majoritet. 

– [Jag] är djupt oroad. Myndigheter bör ta itu med diskriminering och fientlig retorik mot hbtqi-personer inför valet, skriver Michael O’Flaherty på X.

Högerextrema har länge kunnat verka riskfritt på plattformen Telegram, rapporterar Politico. När upploppen svepte över Storbritannien de senaste dagarna, planerade högerextrema grupper på Telegram attacker mot immigrationsmottagningar och delade manualer för att tillverka bensinbomber. Medan Telegram har tagit bort några högerextrema kanaler som uppmuntrar till våld i Storbritannien som kan vara kopplade till terrorism, är många fortfarande öppna och har fortsatt att dela hat och kravallplaner. Appen är också värd för underjordiska marknader för försäljning av droger och andra olagliga produkter och tjänster, samt hackergrupper. Plattformen som har en halv miljard användare ägs av de ryska miljardärsbröderna Pavel och Nikolai Durov med huvudkontor på Brittiska Jungfruöarna medan verksamheten drivs från Dubai.

Det bulgariska parlamentet antog på onsdagen, med stor majoritet 159 för, 20 emot och 10 nedlagda, en lag som förbjuder undervisning eller spridande av idéer och åsikter relaterade till “icke-traditionell sexuell läggning” i skolor, rapporterar AFP/Radio Free Europe. I en annan omröstning antogs en definition av traditionell sexuell läggning som attraktion mellan personer av motsatta kön.

Den bulgariska Helsingforskommittén, en icke-statlig rättighetsorganisation, hade uppmanat parlamentet att inte godkänna ändringarna och sade att de "bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter", inklusive de som är inskrivna i den bulgariska konstitutionen samt EU-lagar och internationella konventioner. 

Liknande lagstiftning finns sedan tidigare i Ryssland, Georgien och i EU-länderna Ungern och Litauen, rapporterar Politico.  I en symbolisk gest utropade EU-parlamentet 2021 EU till en frihetszon för hbtq-personer, alla svenska partier stödde resolutionen utom SD som lade ner sina röster.