Riksdagen väntas den 16 november rösta för en ändring i grundlagen som kan komma att begränsa mediers möjlighet att rapportera om uppgifter som “skadar Sveriges förhållande till andra stater och organisationer”. Det här kan bland att annat påverka svenska mediers utrikesbevakning, anser Ulrika Hyllert som är ordförande i journalistförbundet.

– Den största risken är att uppgifter om missförhållanden inte kommer medier till del överhuvudtaget, vilket gör att det finns rapportering som inte skulle bli av. Vi behöver ju mer bevakning av Sveriges förehavanden utomlands, inte minst nu med Nato-processen. Men med det här lagstiftningsförslaget kommer det att bli precis tvärtom, säger Ulrika Hyllert till Ekot.

Hon får medhåll av Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser. Enligt honom kommer journalister att undvika grävande journalistik med rädsla för fängelse. Erik Halkjaer ställer sig också oförstående till varför ändringarna görs då ingen lyckats motivera varför de behövs, rapporterar Ekot.

Tjeckiens före detta premiärminister Andrej Babiš meddelade på söndagskvällen att han kommer att ställa upp i det kommande tjeckiska presidentvalet som hålls i januari. Den skandalomsusade Andrej Babiš har fyra gånger fått Europaparlamentet att i särskilda resolutioner kritisera hans ekonomiska intressekonflikter där Babiš som premiärminister var med och förhandlade om EU:s budget samtidigt som hans företag fick stora bidrag från samma budget. Han är en av få premiärministrar i ett EU-land som Europaparlamentet krävt ska avgå. Efter förlust i parlamentsvalet 2021 fick Babiš gå efter fyra år vid makten. Enligt en färsk opinionsundersökning har Babiš för närvarande stöd av 27 procent av tjeckerna inför presidentvalet jämfört med generalen Petr Pavel, som lutar åt vänster, och har ett opinionsstöd på drygt 44 procent, uppger Seznam Zprávy.

I krigets Ukraina fortsätter aktivister med att bekämpa korruption och med att bygga fungerande statliga institutioner, rapporterar Ekot. De senaste åtta åren har det skett en hel del framgångar på området – något som inte uppskattas i maktens Moskva. Det hävdar den framstående antikorruptionsaktivisten Vitalij Shabunin, en av grundarna av organisationen The Anti-Corruption Action Center.

Rysslands parlament, duman, har i en första omgång röstat igenom en ny lag som ytterligare väntas försvåra livet för landets homosexuella, rapporterar Ekot. I praktiken är det en skärpning av en redan befintlig lag som förbjuder vad som kallas för ”propaganda för icketraditionella relationer” om den riktar sig till minderåriga. Nu kommer förbudet gälla för alla – oavsett ålder. Företrädare för den ryska HBTQI-rörelsen befarar att förtrycket av dem nu kommer förvärras ännu mer.

Finska riksdagen väntas, under onsdagen, rösta ja till förslaget om fri abort fram till vecka 12,  rapporterar Ekot. I dag krävs utlåtande från två läkare för att få abort. En liknande översyn pågår i Norge som syftar till att ta bort kravet på godkännande från en nämnd för att få abort mellan vecka 12 och 18.

82 procent av de tillfrågade svenskarna ställer sig positiva till samarbete med de övriga nordiska länderna, enligt en opinionsundersökning genomförd av Sifo upp uppdrag av Föreningen Norden Sverige. Det är en ökning med sju procentenheter sedan 2020 då samma fråga ställdes. Det är främst inom krigsberedskap och klimat och miljö som de tillfrågade anser att det vara viktigast att öka samarbetet mellan de nordiska länderna.