EU-länderna är eniga om att det militära försvaret måste stärkas. Men att finansiera det genom ökade lån kan vara riskabelt menar Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M), som inför finansministermötet i Bryssel på tisdagen lyfte oro över att flera medlemsländer redan har höga skulder.

– Framför allt är det bekymmersamt att så många länder idag har höga skulder. Nu riskerar vi att ha betydligt högre skulder, och det är utmanande, sade finansminister Elisabeth Svantesson och tillägger: 

– Varje enskilt land har ett ansvar för att bygga ett starkt försvar. Vi har prioriterat i Sverige, vi har fördubblat försvarsanslaget på fyra år genom tuffa prioriteringar.

Fyra av EU:s medlemsländer som inte når upp till Nato-målet om militära satsningar på minst två procent av BNP har redan höga skulder. Vid Natomötet i juni kommer alliansen sannolikt att höja budgetmålet för försvarssatsningar.  

Källor: Eurostat och Nato.

Europeiska centralbanken, ECB, beslutade på torsdagen att sänka sina tre styrräntor med 0,25 procentenheter. Det innebär att inlåningsräntan, som styr penningpolitiken, sänks till 2,5 procent för de 20 EU-länder som har euron som valuta. Det är sjätte sänkningen sedan förra sommaren.

ECB bedömer att inflationen är på rätt väg. De räknar med en inflation på 2,3 procent under 2025, som sedan sjunker till 1,9 procent 2026 och 2,0 procent 2027. Räntesänkningen väntas göra lån billigare för företag och hushåll.

Ekonomin i euroområdet står dock fortfarande inför utmaningar. ECB har sänkt sina tillväxtprognoser till 0,9 procent för 2025, 1,2 procent för 2026 och 1,3 procent för 2027. Orsakerna är bland annat lägre export och svaga investeringar på grund av osäkerhet kring handelspolitik.