Ekonomistyrningsverket, ESV, granskar hur svenska myndigheter förvaltar de EU-bidrag som delas ut i Sverige. I sin senaste årliga revision för 2022 slår ESV fast att denna förvaltning ”fungerar bra överlag” men att det ”finns förbättringsområden”.

– Framför allt för mindre program med få transaktioner kan enskilda fel vid upphandlingar få en ganska stor påverkan på den totala felprocenten, då det ofta handlar om stora belopp. Det har vi sett exempel på i revisionen för 2022, säger Ulrika Bergelv, avdelningschef, ESV, i ett uttalande.

Inför att EU-kommissionen senare i år väntas lägga fram ett förslag på ur EU-budgeten kan få nya inkomstkällor röstade EU-parlamentets budgetutskott i veckan fram en lista på önskade vägar fram. Ledamöterna föreslår bland annat så kallade egna medel via en skatt på finansiella transaktioner, bolagsskattebaserade inkomster och en skatt på kryptotillgångar. Pengarna är tänkta att finansiera återbetalningen av EU:s stora coronaåterhämtningsfond.

– Detta betänkande banar väg för ett nytt Europa. Det är dags att lämna de upptrampade spåren. Det behövs nya innovativa egna medel för att nå ett tillräckligt belopp för att betala tillbaka den gemensamma upplåningen för återhämtningen, men också för att fullt ut utnyttja vår EU-budget för att komplettera vår politik, sade en av rapportförfattarna, den franska liberala EU-parlamentarikern Valérie Hayer, i ett uttalande.

Hela EU-parlamentet väntas rösta om inspelet i maj.

EU-kommissionen presenterade på tisdagen ett förslag om att stärka två delar av EU:s bankunion med fokus på små och medelstora banker. Det handlar dels om regelverket för hur krisande banker ska hanteras, dels om en insättningsgaranti för småsparare vid en eventuell bankkollaps. 

”Detta kommer att ytterligare stärka den finansiella stabiliteten, skydda skattebetalarna och insättarna, stödja realekonomin och främja dess konkurrenskraft”, skriver kommissionen i ett uttalande.

Sverige har valt att stå utanför EU:s bankunion.