Senast uppdaterad: 2 december 2022
Mest lästa artiklar i ämnet
Artiklar i ämnet
EU-ledare vill se ytterligare bistånd till Gaza
Israels rätt att försvara sig, fördömande av Hamas, humanitär hjälp till befolkningen i Gaza och en internationell fredskonferens, det enades EU-ländernas högsta politiska ledare på torsdagens EU-toppmöte. Samtidigt fick Ungerns premiärminister Viktor Orbán stöd av sin nye slovakiske kollega Robert Fico i sitt motstånd mot att hjälpa Ukraina mot den ryska ockupationsmakten.
Två heta potatisar på EU-toppmöte
På torsdag eftermiddag inleds EU:s formella hösttoppmöte i Bryssel. Två frågor väntas stå i centrum: EU:s position i det pågående kriget mellan Israel och Hamas. Diskussionen väntas bland annat handla om huruvida man ska uppmana till en humanitär paus för att kunna skicka in bistånd i Gaza.
Den andra frågan är kommissionens förslag på att skjuta till runt 100 miljarder euro till unionens flerårsbudget som sträcker sig till 2027. Hälften av pengarna är öronmärkta för Ukraina och där är medlemsländerna i stort överens om att mer pengar behövs. Resterande pengar är till för att täcka ökade utgifter på områden som migration och stigande räntekostnader. Där råder större oenighet och länder som Sverige, Tyskland och Nederländerna vill att de pengarna istället ska tas från andra poster i den nuvarande flerårsbudgeten.
Ingen ny räntehöjning från ECB
Europeiska Centralbanken beslutade på torsdagen att hålla sina styrräntor oförändrade. Enligt banken kan dagens räntenivå om den “upprätthålls under tillräckligt lång tid”, bidra till att pressa ner prisökningarna till målet om två procents inflation.
EU tackade nej till tullunion med USA
EU tackade nej till USA vid fredagens toppmöte till att ingå en gemensam tullunion för stål, aluminium och sällsynta jordartsmetaller med hänvisning till att det skulle bryta mot Världshandelsorganisationens antidiskrimineringsregler, rapporterar Politico. Förhandlingarna fortsätter och om man inte når en överenskommelse före årsskiftet kommer USA och EU att införa tullar mot varandra.
Ingen tulluppgörelse inför EU-USA-toppmöte
I dag fredag äger ett toppmöte mellan EU och USA rum. Förhoppningen var att då kunna presentera en uppgörelse om en gemensam skyddstull mot statssubventionerat kinesiskt stål och aluminium. Men enligt nyhetsbyrån Bloomberg har förhandlarna för EU och USA inte lyckats nå en sådan uppgörelse i tid till toppmötet. Förhandlingarna väntas dock fortsätta för att nå i må innan årsskiftet då amerikanska skyddstullar skulle träda i kraft mot europeisk export av stål och aluminium till USA.
Svensk moderat blir talesperson i handelsfrågor
Moderaternas Jörgen Warborn har valts till talesperson och samordnare i handelspolitiska frågor för EU-parlamentets största partigrupp, kristdemokratiska och konservativa EPP. En av de viktigaste handelspolitiska frågorna i EU är enligt Warborn att få till fler internationella frihandelsavtal.
– Vi måste gå i mål med fler av de frihandelsavtal vi är i slutskedet att förhandla, säger Warborn till Europaportalen och pekar på avtalen med Nya Zeeland, Australien och med länder i Sydamerika kallat Mercosur.
Han pekar även på vikten att låsa upp de blockeringar som sedan många år hemsöker Världshandelsorganisationen WTO och göra det lättare för småföretag i EU-länderna att exportera till länder utanför unionen.
– Det är en jättepotential för att göra nya affärer, säger Warborn.
EU-miljarder på väg till Sverige
EU-kommissionen godkände på torsdagen Sveriges uppdaterade plan på hur man ska använda de 3,45 miljarder euro, motsvarande 40 miljarder kronor, som är öronmärkta för landet i unionens stora coronaåterhämtningsfond. Medlemsländerna i ministerrådet har nu fyra veckor på sig att godkänna kommissionens bedömning och därefter kan Sverige begära pengar från fonden. EU-pengarna kommer till stor del att gå till åtgärder som stöder EU:s klimatmål och Sveriges digitalisering.
Greklands riksbankchef vill behålla ECB-ränta
Chefen för den grekiska riksbanken, Yannis Stournaras, anser att ECB (Europeiska centralbanken) inför ett virtuellt möte i dag onsdag, bör avvakta med fortsatta räntehöjningar på grund av kriget mellan Hamas och Israel, rapporterar Financial Times.
Inflationen fortsätter ner – deflation i Nederländerna
Inflationen i EU, enligt måttet HICP, var 4,9 procent i september, ned från 5,9 procent i augusti, meddelade Eurostat på onsdagen. I Sverige var nedgången något större, från 4,5 procent i augusti till 3,7 procent i september. Nederländerna hade som enda EU-land deflation, motsatsen till inflation, och priserna föll på årsbasis med 0,3 procent.
Tyskland och Frankrike söker kompromiss om nya budgetregler
Vid årsskiftet ska EU återgå till striktare budget- och statsskuldsregler än de som tillfälligt råder sedan pandemin 2020. I samband med det har EU-kommissionen föreslagit nyare och enklare regler. Förslaget ändrar inte de grundlagsfästa gränserna för hur stor statsskulden får vara, högst 60 procent av BNP, och budgetunderskottet, högst 3 procent av BNP, i medlemsländerna, men det anger nya metoder för att minska skulderna. Alla medlemsländer är dock inte nöjda och Tyskland och Frankrike uppges jobba på en kompromiss när det gäller metodvalen, rapporterar Bloomberg. EU:s budget- och statsskuldsregler tillkom 1999 men har inte tagits på allvar av medlemsländerna, exempelvis har bara 10 av 27 länder konsekvent följt regeln om max statsskuld och fem länder med Belgien och Grekland i spetsen har aldrig hörsammat den, se listor och grafik.