På onsdagskväll inleds ett extra EU-toppmöte i Bryssel om hur EU ska stärka konkurrenskraften och tillväxten i ekonomin. Ett huvudnummer blir en rapport från förre italienska premiärministern Enrico Letta. Lettas rapport, som läggs fram till toppmötet på torsdag, ska enligt flera europeiska media innehålla en serie förslag som “kommer att väcka seriösa diskussioner”. Enligt Euractiv vill Letta se stora förändringar inom försvarsindustrin med en mer integrerad försvarsmarknad i EU. Han föreslår även en ny fond för att balansera framtida effekter av EU:s utvidgning.  En bättre övervakning av finanssektorn, finns också bland förslagen, och bildandet av en paneuropeisk börsnoteringsplats för små och medelstora företag och en särskild börs för techbolag.

EU-parlamentet röstade i går torsdag för att skjuta upp ett beslut om att ge ministerrådet ansvarsfrihet för 2022 års räkenskaper. Beslutet motiverades dels med kritik mot att medlemsländerna dröjer med att förse Ukraina med luftvärnssystem. Omröstningen är dock mest symbolisk. Sedan 2009 har EU-parlamentet vägrat ministerrådet ansvarsfrihet. Anledningen är en mångårig tvist där parlamentet och råden gör olika tolkningar av regelverket kring ansvarsfriheten och parlamentets roll i att granska hur råden hanterar sin budget. Unionens övriga institutioner och byråer fick under torsdagen ansvarsfrihet av EU-parlamentet.

Den franska regeringen sade på onsdagen att landets budgetunderskott kommer att bli större än väntat i år och nästa år, 5,1 respektive 4,1 procent, rapporterar Bloomberg. Inte förrän 2027 då prognosen ligger på 2,9 procent i budgetunderskott väntas Frankrike följa EU:s krav på max 3 procent i statliga budgetunderskott.

I en intervju med Euractiv på tisdagen varnade Europeiska revisionsrättens ordförande Tony Murphy, att förra veckans misstänkta bedrägeri på 600 miljoner euro mot coronafonden där personer greps i Italien, Österrike, Rumänien och Slovakien, kan få efterföljare. Inte minst bristen på EU-tillsyn ökar sannolikheten för att fonden skulle missbrukas i medlemsländerna, menar Murphy, som även tidigare varnat för riskerna.

– På grund av den begränsade kontrollen jämfört med [ EU:s budget], är risken för att sådana incidenter inträffar hög, sade Tony Murphy. 

I den Europeiska åklaramyndighetens årsrapport som publicerades förra månaden noterade EPPO att man hade inlett mer än 200 utredningar relaterade till coronafonden som berör värden för 1,8 miljarder euro under 2023. Sverige, som är ett av få EU-länder som ännu inte deltar i Europeiska åklagarmyndighetens verksamhet, väntas ansluta sig vid årsskiftet.

Enligt tidningen Politico, som sett ett utkast till slutsatser för nästa veckas EU-toppmöte, håller EU:s stats- och regeringschefer på att utarbeta planer för att senast i juni 2025 få fram ett nytt europeiskt konkurrenskraftsavtal och en ny strategi för den inre marknaden. Syftet är att  “säkra unionens ekonomiska motståndskraft, dess globala konkurrenskraft, dess tekniska ledarskap och dess attraktivitet som affärsplats," heter det i utkastet. Konkret handlar det om att rulla ut ett antal reformer, varav den viktigaste är en fungerande kapitalmarknadsunion för att bland annat underlätta för företagens kapitalförsörjning. Italiens förre premiärminister Enrico Letta väntas också presentera sin utredning om framtiden för inre marknaden. 

En kraftigt ökad turism sedan pandemin, blomstrande export och lägre energipriser tack vare förnybara energikällor och ett begränsat beroende av rysk gas har gett länder runt Medelhavet ett ekonomiskt försprång i euroområdet, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Spanien, Portugal och Grekland förväntas i år bli bland de ledande länderna när det gäller tillväxt inom euroområdet. Detta står i kontrast till tidigare då de sydeuropeiska euroländerna sågs ned på av sina rikare nordliga grannar.