Ungerska oppositionsledaren kristdemokraten Peter Magyar lovade i söndags att frigöra miljarder euro i blockerade EU-medel för att stärka landets ekonomi om han vinner valet nästa år, rapporterar Reuters.

Enligt vissa opinionsundersökningar har Magyars mittenrättsparti Tisza gått om premiärminister högerpopulisten Viktor Orbáns nationalistiska Fidesz efter två år av ekonomisk stagnation. Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's sänkte nyligen Ungerns kreditbetyg till negativt på grund av växande risker för landets ekonomiska stabilitet.

Orbán, som styrt landet sedan 2010, har hamnat i flera konflikter med EU om rättsstatens principer, vilket lett till att EU-medel hållits inne.

Albanien tog i dag måndag ett viktigt steg i sin väg mot EU-medlemskap under den fjärde så kallade anslutningskonferensen. Under mötet öppnades förhandlingar om "inre marknaden", vilket omfattar nio av de 35 kapitlen som hela medlemskapsförhandlingen omfattar. Dessa nio inkluderar fri rörlighet för varor, arbetskraft, tjänster och kapital, samt områden som bolagsrätt, immaterialrätt, konkurrenspolitik, finansiella tjänster och konsumentskydd.

Mötet följer efter den tredje anslutningskonferensen som hölls i december 2024. Albanien är ett av flera länder på västra Balkan som strävar efter EU-medlemskap. Anslutningsprocessen innebär att landet gradvis måste anpassa sina lagar och regler till EU:s standarder inom olika områden.

Handelskriget mellan USA och Kina kan få stora följder för Europa, rapporterar TT/GP. När USA inför tullar på upp till 145 procent på kinesiska varor måste Kina hitta nya marknader för sitt produktionsöverskott.

– Man behöver söka sig till andra marknader och då är ju Europa en lågt hängande frukt, säger Carl Bergkvist, chefsekonom på Stockholms handelskammare.

Detta kan leda till prispress på europeiska varor, särskilt hemelektronik. EU-kommissionen har dock meddelat att de är redo att agera mot eventuell prisdumpning, vilket kan innebära nya tullar mot Kina om man bedömer att europeiska jobb och industri hotas.

Tysklands blivande förbundskansler kristdemokraten Friedrich Merz är villig att skicka långdistansrobotar av typen Taurus till Ukraina, enligt Financial Times. I en intervju med public service-kanalen ARD i söndags sade Merz att Tyskland bör delta i vapenleveranser "om det sker i samordning med europeiska allierade".

– Vid någon punkt måste Putin inse att detta krig är hopplöst, vilket betyder att vi måste hjälpa Ukraina, sade Merz.

Avgående kanslern socialdemokraten Olaf Scholz har konsekvent vägrat skicka Taurus-robotar med hänvisning till risk för upptrappning. Robotarna har en räckvidd på över 500 kilometer. Merz, som tillträder som kansler nästa månad, kallade även söndagens ryska attack mot staden Sumy för "ett allvarligt krigsbrott".

Minst 34 personer dödades och 117 skadades när två ryska robotar träffade staden Sumy på palmsöndagen, rapporterar SVT. Attacken, som enligt Ukraina genomfördes med Iskanderrobotar, är årets blodigaste hittills i landet, en i raden av Rysslands dagliga attacker mot ukrainska civila.

– Världen måste svara. USA, Europa och alla som vill att kriget och dödandet får ett slut. Ryssland vill ha den här terrorn och drar ut på kriget. Utan press på Ryssland är freden omöjlig, sade president Zelenskyj.

Flera världsledare fördömer attacken och påpekar att den sker samtidigt som Ukraina gått med på en fullständig vapenvila, vilket Ryssland inte gjort. Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) uppmanar till mer militärt stöd till Ukraina och ökad press mot Ryssland.

Kina har stoppat exporten av ett brett utbud av mineraler och magneter, skriver The New York Times enligt TT/SvD. Det kan strypa leveranserna av komponenter som är nödvändiga för tillverkning av fordon, flygplan och halvledare och för militära entreprenörer runt om i världen.