EU-länderna enades på måndagen om sin förhandlingsposition i frågan om när så kallade gigarbetare ska klassas som anställda. Men Europafacket menar att arbetare inte skulle vara hjälpta förslaget. Inte heller arbetsgivarorganisationen Business Europe är nöjda.

Många svenskar deltog när EU-parlamentet debatterade FN:s senaste klimatrapport. Flera ledamöter kräver mer åtgärder och kommissionen lovar komma med ett nytt delmål för 2040.

Kommissionen vill vända trenden med färre fackligt anslutna och stärka inflytanden som arbetsmarknadens parter har på nationell och EU-nivå. – Ett steg i rätt riktning, säger Therese Guovelin förste vice LO-ordförande.

Samtidigt som riksdagen har svårt att enas om Sveriges linje om plattformsarbetare till torsdagens Brysselbeslut försöker arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit få regeringens öra inför det svenska EU-ordförandeskapet.

– Det är inte acceptabelt att du som plattformsarbete inte ska ha rätt till vissa sociala rättigheter, säger Nicolas Schmit. 

Sverige kommer att ta över EU-ordförandeskapet under en tid präglad av många utmaningar.  Inte minst gäller det att se till att var och en av den sociala pelarens principer konkretiseras för alla européer – allt viktigare mot bakgrund av hög inflation och osäkerhet – och när det gäller alla medlemsländer att se till att de uppnår de sociala målen från Porto för 2030 avseende sysselsättning, utbildning och fattigdomsminskning. Det skriver Nicolas Schmit EU-kommissionär med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, inför sitt Sverigebesök.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen hyllas i EU – men oron är fortsatt stor hos svenska fack och arbetsgivare när unionen tar steg i riktning mot mer lagstiftning.

– Om vi enligt EU är bäst i klassen blir det rätt ologiskt att vi ska använda ett verktyg som vi inte vill ha och som vi säger kommer hota vår position, säger Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv.

EU:s mottagande av flyende från det ryska kriget Ukraina förlängs ett år. Samtidigt sjösätts ett pilotprojekt för att få fler ukrainare i arbete.

Långtidsvården i EU behöver förbättras, och de som ger vård bör få bättre arbetsförhållanden. Det tycker EU-kommissionen som har lagt fram en rekommenderad europeisk vård- och omsorgsstrategi.

– Människor i behov av långtidsvård måste garanteras tillgång till prisvärda tjänster av god kvalitet, säger Nicolas Schmit, EU-kommissionär för sysselsättning och sociala rättigheter. 

Strategin välkomnas av Vårdförbundet – men att EU tar initiativ på det sociala området gillas inte av alla.

På onsdagen stod det klart: EU-parlamentet ställer sig bakom det nya direktivet om minimilöner i EU. 

– Från och med nu existerar den svenska arbetsmarknadsmodellen endas på nåder av EU-domstolen, säger Sara Skyttedal (KD).

Stora ekonomiska och sociala utmaningar väntar när EU ska integrera de miljoner människor som nu flyr kriget i Ukraina. Men krigets konsekvenser slår även mot redan utsatta inom EU. 

– Vi behöver jobba mer med lokala myndigheter – och mer pengar behövs, säger Nicolas Schmit, EU-kommissionär för sysselsättning och sociala rättigheter.