Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) tvingades tillbringa natten till torsdag i ett skyddsrum under Rysslands storskaliga attack mot Kiev, enligt SVT Nyheter. Ministern väcktes av flyglarm och hörde explosioner genom skyddsrummets väggar.

– Jag tänker på de miljontals som lever med detta dagligen, sade Dousa.

Attacken dödade minst tolv personer och skadade över 90. Dousa befann sig i Ukraina med en företagsdelegation för att undersöka var svenskt bistånd behövs mest, särskilt inom energiinfrastruktur.

Sverige stöttar Kyiv School of Economics (KSE) med 23,6 miljoner kronor för forskning som ska underlätta Ukrainas väg mot EU-medlemskap, enligt TT/GP. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) besökte nyligen universitetet i Kiev.

– I vått och torrt, i ur och skur så levererar de mycket högkvalitativ forskning och undervisning för Ukrainas framtid, sade Dousa.

Stödet finansierar tolv professurer, 30 undervisningsstipendier och minst två konferenser med fokus på EU-anslutning.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer diskuterade i går torsdag fördjupat samarbete inom säkerhet, energi och migration. Mötet var en förberedelse inför ett kommande toppmöte i nästa månad.

– Vi är vänner, och vi är européer, vi är mycket likasinnade. Vi delar samma intressen och samma värderingar, sade von der Leyen.

Parterna planerar ett strategiskt säkerhets- och försvarsavtal som kan bana väg för gemensam upphandling och brittiskt deltagande i EU:s plan för gemensamma lån till försvarssatsningar. De diskuterade även Nordsjöns potential som kraftverk för ren energi.

Ukrainska och europeiska företrädare har presenterat ett eget förslag till fredsavtal för Ukraina som väsentligt skiljer sig från det amerikanska, enligt Reuters. Motförslaget lämnades över efter möten i London i onsdags, uppger nyhetsbyrån som tagit del av båda dokumenten.

President Zelenskyj sade i går torsdag att det nya förslaget nu ligger på president Trumps skrivbord. Dokumenten avslöjar djupa meningsskiljaktigheter i fredsförhandlingarna.

USA föreslår de facto-erkännande av Rysslands kontroll över ockuperade områden. Det ukrainsk-europeiska motförslaget skjuter istället upp territoriella frågor till efter en vapenvila, utan att nämna erkännande av någon rysk kontroll.

Motförslaget innehåller krav på "robusta säkerhetsgarantier" där USA ingår med ett "artikel 5-liknande avtal", vilket påminner om Natos försvarsklausul. Ukraina vill ha rätt att stationera allierade styrkor på sitt territorium och motsätter sig begränsningar av sina väpnade styrkor. Gällande sanktioner föreslår USA att åtgärder från 2014 ska lyftas, medan motförslaget kräver en gradvis lättnad först efter att en hållbar fred uppnåtts, samt ekonomisk kompensation till Ukraina från frysta ryska tillgångar utomlands.

Förhandlingarna utgör den mest samordnade diplomatiska insatsen för att stoppa kriget sedan Rysslands invasion 2022.

37 EU-parlamentariker har i dag fredag skickat ett kritiskt brev till Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis. Brevet uttrycker oro över att grekiska redare säljer äldre fartyg som hamnar i Rysslands "skuggflotta" och används för att kringgå EU:s sanktioner.

"Grekiska rederier är den enskilt största leverantören av fartyg till skuggflottan", skriver parlamentarikerna med hänvisning till en rapport från Brookings.

Enligt rapporten har grekiska redare tjänat omkring 4 miljarder dollar på försäljningarna, medan Rysslands skuggflotta genererade 9,4 miljarder dollar i intäkter under 2024.

EU-kommissionen utreder om Ungerns planer att använda ansiktsigenkänning för att identifiera deltagare vid Pride-evenemang bryter mot EU:s AI-lagstiftning, rapporterar Politico. Ungern ändrade i mars sina lagar för att begränsa bland andra homosexuellas mötes- och demonstrationsfrihet och förbjuda Pride-samlingar och tillåta polisen att använda biometriska kameror vid sådana evenemang.

– Ungerns ändrade lag verkar möjliggöra användning av biometrisk övervakning i realtid vid Pride-evenemang, vilket tydligt faller under AI-lagens förbud, sade EU-parlamentarikern Brando Benifei.

Utredningen blir ett första test av EU:s nya AI-regler som kan ge böter på upp till 35 miljoner euro vid överträdelser.

EU:s ministerråd har antagit två nya stödåtgärder till Moldaviens väpnade styrkor. Den senaste åtgärden, värd 20 miljoner euro, antogs i går torsdag och ska finansiera luftförsvarssystem.

– EU är Moldaviens främsta säkerhetspartner. Utrustningen vi levererar är en investering i fred och för att skydda människor, sade EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

En tidigare åtgärd värd 40 miljoner euro antogs den 7 april. Stödet ges genom Europeiska fredsfonden, EPF, och det totala stödet till Moldavien uppgår nu till 197 miljoner euro sedan 2021.