Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Åtalsimmunitet för Ungerns oppositionsledare ifrågasatt – EU-parlamentet behandlar
På torsdagen meddelade Europaparlamentets talman Roberta Metsola att den ungerska riksåklagaren, Péter Polt, begärt att åtalsimmuniteten för Europaparlamentariker Péter Magyar, premiärminister Viktor Orbáns största inrikespolitiska motståndare, ska hävas, rapporterar Euractiv. Orsaken är en misstänkt stöld av en mobiltelefon efter ett bråk på en nattklubb i Budapest i somras. Chefsåklagaren är en påstådd anhängare av premiärminister Viktor Orbán och en tidigare medlem av det regerande Fideszpartiet. Syftet med begäran är att kunna åtala Péter Magyar i Ungern.
Den ungerska begäran inleder en formell process i Europaparlamentet som förväntas pågå i månader. Parlamentets utskott för rättsliga frågor kommer först att diskutera fallet och senare rösta om huruvida Magyars immunitet ska hävas. Det slutliga beslutet kommer att fattas genom en omröstning i hela Europaparlamentet.
Kritik mot EU för turkiska deportationer
EU-kommissionen anklagas för att bidra till och blunda för deportationer av bland annat syrier och afghaner från Turkiet, skriver TT/GP. I en rapport från journalistsamarbetet Lighthouse på fredagen, i samarbete med flera tunga tidningar och nyhetssajter i Europa, vittnas om att deporteringarna sker utan protester från EU, trots larm från flera håll. Företrädare för EU-kommissionen anser dock att ansvaret ligger hos Turkiet för att se till alla grundläggande rättigheter respekteras.
Danmark förlänger gränskontroll mot Tyskland
Med hänvisning till terrorhotet mot Danmark har den danska regeringen beslutat att förlänga gränskontrollen mot Tyskland i ytterligare sex månader, enligt TT/GP. Justitieminister Peter Hummelgaard (S) pekar också på att Tyskland har infört gränskontroll vid samtliga nationsgränser för att skydda sig mot bland annat terror och att även Sverige förlängt gränskontrollen.
Frankrike höjer skatter och stramar åt för att minska underskott
Frankrikes regering har lagt fram ett budgetförslag för nästa år som innehåller nedskärningar och skattehöjningar på cirka 60 miljarder euro, skriver FT. Målet är att minska landets växande underskott till 2029. Premiärminister Michel Barnier ser hanteringen av Frankrikes "kolossala" statsskuld som sin största uppgift. Förslaget innebär bland annat en tillfällig skatt på stora företag och skatt på aktieåterköp. Även de rikaste medborgarna kommer att få betala mer i skatt. Budgeten bryter med president Macrons tidigare politik med skattesänkningar. Åstramning planeras samtidigt inom sjukvård och offentlig sektor. Det kan bli svårt att få igenom förslaget i parlamentet, där regeringen saknar egen majoritet.
Frankrike har inte haft en balanserad budget på årtionden. Landets statsskuld är nu 110 procent av BNP, den tredje högsta i EU efter Grekland och Italien.
Sett till EU:s regelverk om max 60 procent statsskuld och högst 3 procents budgetunderskott tillhör Frankrike de länder som oftast bryter mot det.
Frankrikes premiärminister klarade misstroendevotum – nu väntar budgeten
Frankrikes nye premiärminister konservative Michel Barnier bestod på tisdagen en misstroendeförklaring som förts fram i parlamentet av vänstern, uppger TT/GP. Ett första test för hans regering som saknar egen majoritet i parlamentet. Motionen skulle ha behövt 289 röster för att antas av en majoritet av den 577 platser stora nationalförsamlingen. Men bara 197 ledamöter anslöt sig till misstroendet mot Barnier. ¨
Enligt Politico kommer den nya statsbudgeten som presenteras under torsdagen att vara nyckeln till Barniers fortsatta politisk överlevnad.
Parlamentet vill se stoppat EU-stöd till auktoritärt Georgien
Europaparlamentet antog på onsdagen en resolution som kritiserar Georgiens demokratiska tillbakagång och dess påverkan på landets EU-integration. Trots att Georgien blev kandidatland i december 2023, har det styrande partiet Georgiska drömmen drivit en alltmer auktoritär agenda. Resolutionen pekar på inskränkningar i mediefrihet och hbtqi-rättigheter samt ändringar i vallagar som hotar yttrandefriheten och diskriminerar utsatta grupper. Parlamentet kräver att dessa lagar upphävs för att relationen med EU ska kunna utvecklas.
EU-parlamentet vill dessutom att allt EU-stöd till Georgien stoppas till dess de kritiserade lagarna dras tillbaka och att EU inför sanktioner mot dem som undergräver Georgiens demokrati. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för resolutionen.
Ungern söker slippa EU:s asylregler - mest symbolpolitik
Ungern gör som Nederländerna och "ansöker" om att få formellt undantag från EU:s asyl- och migrationspolitik, skriver TT/GP. Liksom den liknande ansökan som lämnades in av Nederländerna i september är det att betrakta som symbolpolitik eftersom det först krävs en ändring av EU:s grundfördrag för att ett land ska kunna få ett undantag från något av EU:s politikområden. Någon fördragsändring är inte aktuell i nuläget – inte minst beroende på att det först krävs enighet bland medlemsländerna.
Ungern har vid upprepade tillfällen de senaste fyra åren fällts i EU-domstolen för brott mot unionens asyl- och migrationsregler och därtill utdömts stora böter som de vägrar att betala – ett belopp som nu kommer att dras från deras EU-bidrag.
Zelenskyj ser möjlighet till fred under 2025
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade på onsdagen att läget på slagfältet ger en chans att avsluta Rysslands invasion senast nästa år, rapporterar Reuters. Vid ett toppmöte i Kroatien betonade han vikten av allierades stöd, särskilt från USA.
– I oktober, november och december har vi en verklig chans att föra situationen mot fred och långsiktig stabilitet, sade Zelenskyj. Han uppmanade även sydösteuropeiska länder att investera i ukrainsk vapenproduktion och delta i återuppbyggnaden av landet.
EU-parlamentet fördömer rysk inblandning i Moldavien
Europaparlamentet varnar för Rysslands försök att påverka Moldaviens EU-vänliga väg. I en resolution på onsdagen fördöms Rysslands ökande aktiviteter inför Moldaviens kommande presidentval och folkomröstning om EU-integration. Oligarker och den ryska statliga kanalen RT anklagas för valfusk och cyberoperationer. Moldaviens säkerhetstjänst uppger att Ryssland spenderat cirka 100 miljoner euro för att påverka valet. Parlamentet uppmanar EU att stärka Moldaviens försvar mot hybridkrigföring och att införa fler sanktioner mot de som destabiliserar landet. Alla närvarande svenska ledamöter röstade för yttrandet.
Tyska ytterkantspartier vill se fredsförhandlingar med Putin
På onsdagskvällen debatterade för första gången någonsin partiledarna för det två framgångsrika tyska ytterkantspartierna AfD och BSW med varandra i direktsänd tv i Tyskland, rapporterar Ekot. Partiledaren för AfD, högerpopulisten Alice Weidel, lyfte bland annat fram att hon och partiledaren för BSW, vänsterpopulisten Sahra Wagenknecht, har liknande positioner i sina krav på förhandlingar med den ryske diktatorn Vladimir Putin om Ukraina.
Putin är sedan 2023 internationellt efterlyst för krigsbrott mot ukrainska barn.