Senast uppdaterad: 2 december 2022
Mest lästa artiklar i ämnet
Artiklar i ämnet
Skillnaden mellan de rikaste och fattigaste EU-länderna minskar
Sverige kommer på sjätte plats i EU:s BNP-liga per capita, klart över EU-snittet, men efter Danmark och före Finland. Inte mycket har hänt med vilka länder som ligger över och under EU-snittet på tio år. Däremot har den ekonomiska skillnaden mellan EU-länderna minskat.
Sverige på väg att godkänna begränsning av frihandel för Ukraina
Enligt uppgift till Europaportalen på fredagen har ledamöterna i riksdagens EU-nämnd fått eftermiddagen på sig att skriftligt godkänna de nya och försämrade handelsvillkoren för Ukraina när det gäller export av jordbruksprodukter, en av landets största sektorer, till EU-länderna. Europaparlamentet och ministerrådet blev preliminärt överens i onsdags att införa en “nödbroms” som utlöser tullar på en rad jordbruksprodukter om det blir mer än vad Ukraina sålde till EU i genomsnitt under 2022–2023. Trots att Sverige är uttalad frihandelsvän och stödjer Ukraina på flera sätt vill regeringen att riksdagen godkänner handelsavtalet, något som oppositionen vänder sig emot.
– Ukraina ska inte behöva betala priset för att ge omsorg om EU:s bönder. Det finns andra vägar för att ge EU:s bönder goda villkor, säger Matilda Ernkrans (S), EU-nämndens vice ordförande till Europaportalen.
Enligt Matilda Ernkrans har regeringen inte varit öppen med vilken linje Sverige drivit i Bryssel och inte heller har några ministrar informerat om det i EU-nämnden vilket man är skyldig att göra.
– Frågor har ställts om detta till statsministern och landsbygdsministern utan att några besked getts. Inte heller handelsministern har tagit initiativ till att ge riksdagen information. Vi anser därför att detta beslut inte ska antas på detta sätt, säger Matilda Ernkrans.
Sent på fredagskvällen bekräftade EU-minister Jessika Roswall (M) uppgifterna om det svenska ställningstagandet.
Oväntad räntesänkning – schweizisk franc faller
Den schweiziska francen faller sedan centralbanken i Schweiz oväntat tar täten blir först i Västeuropa med att sänka styrräntan efter räntechocken 2022-2023, skriver TT/SvD.
Sverige listetta i patentansökningar
Sverige sticker ut som listetta bland EU-länderna när Europeiska patentverket sammanställt antalet patentansökningar per capita 2023. Från Sverige inkom totalt 5 100 ansökningar, vilket betyder 495 per miljoner invånare. Tvåa och trea på listan är Danmark och Finland. På listans botten är EU-kandidatlandet Serbien med endast 14 patentansökningar under 2023, det vill säga 2 per miljoner invånare.
Tjeckien sänker styrräntan
Den tjeckiska centralbanken fortsätter att gå i bräschen när det gäller räntesänkningar. Som förutspåtts av marknadsaktörer har man nu valt att sänka styrräntan från 6,25 till 5,75 procent, rapporterar TT/GP.
Sveriges prislapp för coronafonden – mellan noll och 5 miljarder per år
Ingen vet hur mycket Sverige kommer få betala för coronafonden, formellt kallad Next Generation EU. Pengar från fonden, där Sverige fått cirka 37 miljarder kronor, ska stimulera ländernas ekonomier bland annat genom projekt för ny teknik och grön omställning.
Finansdepartementet säger till Europaportalen att Sveriges återbetalning i slutändan kan bli ingenting eller upp emot fem miljarder kronor i snitt per år mellan 2028 och 2058.
Regeringens linje är att återbetalningarna ska finansieras genom omprioriteringar inom EU-budgeten, därmed skulle inte Sveriges EU-avgift påverkas särskilt av just coronafonden. Om Sveriges förslag inte skulle få gehör bland andra EU-länder kan återbetalningen som mest landa på mellan 140-150 miljarder kronor totalt för Sverige, det vill säga i snitt 4,6-5 miljarder kronor per år.
Otålig Svantesson vill ge ryska pengar till Ukraina
När EU-ländernas finansministrar i dag tisdag samlas i Bryssel ska de bland annat diskutera de ryska statliga tillgångar som frystes efter landets erövringsanfall mot Ukraina.
– Jag hoppas att vi ska kunna ta ett steg framåt för det här har tagit alldeles för lång tid, sade Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) på väg in på mötet.
Det handlar om att beslag avkastningen på de frysta tillgångarna, vilket väntas uppgå till runt tre miljarder euro och på något sätt ges till Ukraina. EU-kommissionen väntas i nästa vecka lägga fram ett förslag i frågan. Redan i juli skulle pengarna kunna betalas ut om planen godkänns av medlemsländerna.
Sverige säger åter nej till ansvarsfrihet för EU-kommissionen
Europeiska revisionsrätten meddelade i höstas att andelen fel i EU:s räkenskaper ökade till 4,2 procent under 2022. Det är högre än den antagna acceptansgränsen på högst 2 procent vilket gör att den svenska regeringen i dag tisdag kommer rösta nej till att rekommendera EU-parlamentet ger kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2022.
Trots att felen begås i och av medlemsländerna är det EU-kommissionens ansvar att se till att allt går rätt till. Det området som EU-kommissionen själv hanterar – administrationen som utgjorde drygt sex procent av hela budgeten – hade inga väsentliga fel alls.
– Det är oroväckande att den här felprocenten ökar så pass mycket, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) på tisdagen innan mötet. Sedan 2012 har Sverige inte velat ge kommissionen ansvarsfrihet på grund för hög felprocent i budgeten.
Trots den svenska invändningen väntas en majoritet av medlemsländerna rösta för att kommissionen ska få ansvarsfrihet.
Fortsatt oförändrade styrräntor i euroområdet
Europeiska centralbanken meddelade på torsdagen att man behåller sina viktigaste styrräntor oförändrade. Enligt ECB har de flesta mått på underliggande inflation lättat samtidigt som det inhemska pristrycket är fortsatt högt vilket delvis beror på stark lönetillväxt i euroländerna. Målet är att få ned inflationen, som i februari låg på 2,6 procent i euroländerna, till 2 procent.
Sveriges BNP sjunker igen
Svensk BNP föll för tredje kvartalet i rad. Men hushållens konsumtion vände upp, visar nya siffror. Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) sjönk med 0,1 procent i fjärde kvartalet 2023 jämfört med kvartalet före, enligt färska siffror från Statistiska centralbyrån (SCB), skriver SvD. Även i Finland krympte ekonomin under fjolårets årets tre sista månader, där med 0,7 procent.