"Svenska arbetslinjen nu också huvudmål för hela EU"

EU:s ledare klubbade på fredagen igenom stora delar av EU2020, den ekonomiska strategi som ska guida EU det kommande decenniet. Den innehåller fem olika mål och utgår från EU-kommissionens förslag från den 3 mars. Den största skillnaden mot EU-kommissionens utkast gäller fattigdomsmålet. EU-kommissionen skrev att antalet fattiga i Europa skulle minska med 20 miljoner människor till 2020 – ett mål som nu har strukits och ersatts med att den ”sociala inkluderingen” ska främjas ”genom att minska fattigdomen”.

Den svenska regeringen var ett av de pådrivande länderna för att utesluta ett mål med en klar definition på exakt hur mycket fattigdomen skulle minska. Enligt EU-kommissionen, som utlyst 2010 som året mot fattigdom, är en person fattig om den har en inkomst som ligger under 60 procent av medianinkomsten i ett land, det varierar med andra ord för varje medlemsland. Det är inte tillräckligt ”träffsäkert”, enligt Reinfeldt.
– Det målet är inte färdigt än utan ska kompletteras i juni. Men att man talar om social inkludering i stället för fattigdomsminskning tycker jag är en mycket bättre beskrivning, säger Reinfeldt.

Den socialdemokratiska gruppledaren i EU-parlamentet Martin Schulz är oroad över att fattigdomsmålet har förändrats.
– Det är ett viktigt inslag i strategin och vi måste kunna definiera våra mål. Jag hoppas att regeringscheferna står kvar vid det i slutändan, säger han till Europaportalen.

Vad gäller sysselsättningsmålet säger EU nu att den ska öka för män och kvinnor från 69 till 75 procent och ungdomar, äldre och invandrare ska integreras mer på arbetsmarknaden. Statsminister Fredrik Reinfeldt kallar det ”svenskformulerat”.
– Det är en ganska perfekt beskrivning av hur vi försöker fullfölja vår arbetslinje och det görs nu till huvudmål för EU:s 2020-strategi, säger Fredrik Reinfeldt.

Det blev dock inte ett mål som angav att män och kvinnor var för sig ska ha en sysselsättningsgrad på 75 procent.

Målet om utbildning har tonats ner. EU-kommissionen hade föreslagit att minst 40 procent av de yngre skulle genomgå en högre utbildning och att högst tio procent skulle hoppa av skolan. I det nya målet är siffrorna borta. Målet ska färdigställas med eventuella siffror vid EU-toppmötet i juni.