Merkel och Sarkozy vill ha finansiell transaktionsskatt

Den franske presidenten Nicolas Sarkozy har länge drivit frågan om en skatt på finansiella transaktioner. Den tyska förbunskanslern Angela Merkel stöder nu försiktigt hans initiativ.

– Personligen är jag för en sådan skatt. Både Nicolas Sarkozy och jag menar att en transaktionsskatt är en korrekt lösning och vi kommer fortsätta kämpa för den, sade Angela Merkel på måndagen efter ett lunchmöte i Berlin med sin franske kollega.

Angela Merkel har inte fullt stöd i sin egen regering för en sådan skatt och den brittiske premiärministern David Cameron hotade i helgen med ytterligare ett veto om Merkel och Sarkozy gör slag i saken. För att införa en EU-skatt krävs enhällighet i ministerrådet.

Cameron är orolig för att en skatt på finansiella transaktioner kommer att få den omfatttande finanssektorn i London att fly Storbritannien.

– Jag kommer att blockera det om inte resten av världen samtidigt går med på att införa en sådan skatt, sade David Cameron till brittiska BBC på söndagen.

Nicolas Sarkozy har utlovat att införa en skatt på finansiella transaktioner i Frankrike om det inte sker på EU-nivå. Ett sådant förslag kan presenteras för det franska parlamentet redan inom en månad enligt landets bostadsminister Benoist Apparu.

– Om inte vi statuerar exempel, kommer det inte att ske, sade Nicolas Sarkozy.

En slutgiltig rapport från unionens finansministrar om en finansiell transaktionsskatt ska vara klar senast till EU-toppmötet i mars.

Frågan har länge varit en het potatis. EU-kommissionen presenterade i november ett förslag om en sådan skatt. Det diskuteras nu febrilt i medlemsländernas parlament.

I dag måndag tog även EU-parlamentets ekonomiutskott upp frågan. Bland ledamöterna finns ett stort stöd för en finansiell transaktionsskatt.

Den tyska förbundskanslern menade efter måndagens lunchmöte att förhandlingarna om den så kallade finanspakten går bra och hoppas att de ska vara klara inom några dagar så att den kan undertecknas den första mars.

De båda ledarna kom överens om att undersöka möjligheterna att skynda på betalningarna till EU:s premantenta krisfond ESM. De bad dessutom den Europeiska centralbanken att göra allt i dess makt för att få den nuvarande krisfonden EFSF att fungera så bra som möjligt.