Medborgarna tvivlar på EU:s krispolitik

Stödet för att binda samman Europas ekonomier hårdare, den politik EU har drivit de senaste åren, är väldigt lågt i många EU-länder. Det visar en färsk opinionsundersökning gjord i åtta medlemsländer där 8000 personer har tillfrågats om sina synpunkter på Europas utveckling.

En av EU:s kurer mot den ekonomiska krisen har varit att binda ihop de olika ländernas ekonomier allt mer. Men det går inte hem i stugorna. Motståndet mot att EU får mer inflytande över nationella budgetar ligger över 50 procent i Frankrike, Spanien, Tyskland och Polen, medan tre av fyra greker motsätter sig det.

Undersökningen visar att det är mer än bara maktöverföringen de senaste åren till EU som inte faller folket i smaken. Ur ett ekonomiskt perspektiv tror bara en tredjedel av de tillfrågade att sänkta nationströsklar har inneburit något positivt, och en majoritet i Grekland, Frankrike, Spanien, Storbritannien och Spanien tror att närmandet EU-länderna sinsemellan har varit dåligt för ekonomin.

Utvecklingen har varit klart negativ över tid. Sedan 2009 har andelen negativa till ett närmare ekonomisk samarbete ökat med 20 procentenheter i de två grundarländerna Italien och Spanien och stödet för EU-projektet som helhet har dalat lika mycket.

Tyskland sticker dock ut som det mest europositiva landet bland de åtta. Över hälften av tyskarna tror att den europeiska integrationen har stärkt ekonomin, en andel som ökar och en stor majoritet ser EU-medlemskapet som något gott.

Olle Schmidt, folkpartistisk EU-parlamentariker, säger att det är svårt att tolka siffrorna, men en slutsats han drar är att EU:s samarbete inte har varit för starkt – tvärtom. Den starkare koordineringen av EU:s ekonomier har inte givit något resultat ännu.

– Det finns uppenbarligen en allmän ängslan och oro över att det inte sker något. Att EU har agerat långsamt och man tror att nationalstaten möjligen kunde klara sig bättre.

Han tycker att Europeiska centralbanken bör få en mer central roll och till slut bli en motsvarighet till vad den amerikanska centralbanken i USA.

– Som jag tolkar Merkel och Tyskland så är det på gång. Efter valet i Grekland kommer nya förhandlingar sätta igång. Inom ett antal månader kommer vi se stora viktiga steg för eurozonen i den riktningen, säger Olle Schmidt.

Mikael Gustafsson, Vänsterpartiets ledamot i EU-parlamentet, stämmer inte in i Olle Schmidts tolkning av undersökningen.

– Tycker inte det är så konstigt att man i Europa känner som man gör. Åtstramningen drabbar folk fruktansvärt mycket och slår mot dem som är mest utsatta. Men att stimulera ekonomin mer är man ju förhindrad att göra på grund av den politik som man driver nu, säger Mikael Gustafsson.