EU:s datalagringsdirektiv trädde i kraft i maj 2006 och tvingar internet- och telefonoperatörer att spara uppgifter på sina kunders telefonsamtal, sms, mejl och internetbesök. Uppgifterna ska sparas i minst sex månader och högst två år. Dessa ska sedan kunna användas i polisutredningar vid misstanke om grova brott.

– Jag lägger inte fram någon proposition [som inför EU-lagen i Tyskland] innan EU-domstolen entydigt beslutat huruvida direktivet skadar EU-medborgarnas rättigheter eller ej, sade den tyske socialdemokratiske justitieministern Heiko Maas till der Spiegel på söndagen.

I mitten av december ansåg EU-domstolens generaladvokat Pedro Cruz Villalón i ett utlåtande att unionens datalagringsdirektiv inte är förenligt med grundläggande rättigheter.

Slutlig dom från EU-domstolen väntas komma under våren. Generaladvokatens utlåtande är inte bindande med ger en fingervisning om vad domstolen kommer att döma i fallet.

– [Om det ogiltigförklaras] måste vi prata om datalagringsdirektivet helt på nytt. Till dess ligger [direktivet] för min del på is, sade Heiko Maas.

De två andra partierna i den tyska koalitionsregeringen, kristdemokratiska CDU och CSU, vill dock att direktivet införs i tysk lag.

I mars 2010 dömde den tyska författningsdomstolen ut hur införandet av datalagringsdirektivet gått till i Tyskland.