När statsminister Stefan Löfven (S) mötte riksdagens EU-nämnd i februari förklarades delar av mötet som hemligt och journalister och allmänhet kördes ur lokalen.

Det är mycket ovanligt att EU-nämnden har möten med statsministern bakom lyckta dörrar. EU-nämndens ordförande Carl Schlyter (MP) vägrade efteråt att säga något, inte ens vilket ämne som hade diskuterats.

När Europaportalen begärde att få se protokollet från mötet avslogs det av EU-nämndens kanslichef Margareta Hjort med hänvisning till att det ”kan antas störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skada Sverige”.  

Europaportalen överklagade kanslichefens beslut till politikerna i EU-nämnden som är sista formella instans.   

Efter en månads funderande kom riksdagsledamöterna i fredags fram till att beslutet från i februari varit förhastat — åtminstone delvis.

Av det frisläppta protokollet som till stora delar är mörkat framgår att det som diskuterades under den hemliga delen av EU-nämndens möte var situationen i Ukraina, Rysslands agerande samt de fredsförhandlingar som var i sin final i Vitrysslands huvudstad Minsk.

En analys av protokollet ger bilden att diskussionen i nämnden tycks ha kretsat kring hur Sverige skulle agera om en uppgörelse inte kunde nås i Minsk och vidare vad som måste ske ”på marken” i östra Ukraina för att Sverige ska vara nöjd med fredsutvecklingen.