Kommissionär: Tysk betalningsvilja ska sätta press på Sverige

Fler än 20 medlemsländer har sagt sig villiga att öka sina betalningar till EU-budget under 2021-2027, enligt budgetkommissionär Günther Oettinger, en tysk kristdemokrat. 

Sverige hör tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike till en grupp rika medlemsländer som inte vill att EU-budgeten ska öka när den stora nettobetalaren Storbritannien lämnar. Finansminister Magdalena Andersson (S) har tidigare sagt att Sverige ska vara snålast i EU.

Men Oettinger tror sig kunna övertyga länderna att ge efter när den tyska regeringen går med på att öka sin medlemsavgift.

– När det blir allvar [i förhandlingarna] kommer Tyskland vara berett [att betala mer] och då kan vi övertyga de sista budgethökarna, sade Oettinger på torsdagen.

Om kommissionens förslag på ny långtidsbudget bli verklighet räknar regeringen med att Sverige kommer få betala ytterligare 15 miljarder kronor till EU-budgeten varje år, en ökning med 35 procent jämfört med i dag. 

Uppmanar länderna att skynda på

Oettinger sade på att förhandlingarna om långtidsbudgeten, som sätter ramarna för en sjuårsperiod, gjort framsteg men att mycket arbete återstår. Inom sju av de 45 delförslagen finns inga ståndpunkter hos varken EU-parlamentet eller medlemsländerna i ministerrådet, bland annat inom jordbruksbudgeten. I tio av förslagen har bara parlamentet en förhandlingsposition.

Han uppmanade medlemsländernas stats- och regeringschefer att under nästa veckas EU-toppmöte i Bryssel lägga sin politiska tyngd bakom och staka ut vägen fram, i synnerhet inom de områden där man ännu är oense. 

Men ledarna verkar inte ha lika bråttom. I ett utkast till toppmötesslutsatser övervägar EU-ledarna att skjuta fram den stora budgetdiskussionen från oktober till december. Förhandlingarna om långtidsbudgeten brukar vara bland de svåraste och mest utdragna i EU. 

De förra förhandlingarna om EU:s långtidsbudget försenades med ett halvår vilket enligt kommissionen fick negativa konsekvenser i många medlemsländer.

”Förseningar i genomförandet av den nya långtidsbudgeten skulle få mycket reella konsekvenser på marken. Viktiga investeringar skulle skjutas upp, Erasmus-platser försenas och forskningsjobb gå förlorade”, heter det i torsdagens meddelade från kommissionen.