Bild: EU-parlamentet

Europaparlamentariker Jessica Stegrud (SD) om EU-förslaget för att kriminalisera könsrelaterat nätvåld.

Därför röstade SD nej: “vänsterideologiska spekulationer”

BRYSSEL 17 december 2021

Sverigedemokraterna röstade i veckan som enda svenskt parti nej till EU-parlamentets förslag att göra könsrelaterat nätvåld till ett EU-brott. Europaparlamentariker Jessica Stegrud menar att rapporten bygger på “vänsterideologiska spekulationer” om nätvåldets orsaker.

I veckan krävde Europaparlamentet med stor majoritet en ny EU-lag som kriminaliserar könsrelaterat nätvåld. Parlamentet pekar bland annat på undersökningar från FN-organet Unicef som visar att flickor drabbas dubbelt så ofta av trakasserier på nätet som pojkar.

Varför Sverigedemokraterna valde att rösta nej till EU-parlamentets förslag var först oklart men nu meddelar Europaparlamentariker Jessica Stegrud (SD) till Europaportalen att det beror på flera orsaker. Dels kan nätvåld “drabba vem som helst, oavsett kön” dels skulle en eventuell EU-lag enligt henne undergräva medlemsstaternas befogenheter på det straffrättsliga området men också att Europaparlamentets syn på nätvåldets orsaker, som stöttades av samtliga svenskar partier utom SD, bara baseras på vänsterideologiska spekulationer.

"Rapporten [baseras] på vänsterideologiska spekulationer, då den hävdar att nätvåld har sina rötter i etablerade patriarkala strukturer, könsnormer, sexism, skadliga könsstereotyper och fördomar som har lett till dominans över och diskriminering av män mot kvinnor och flickor", anger Stegrud i en så kallad röstförklaring efter omröstningen.

Europaportalen har kontaktat Moderaterna och Kristdemokraterna, som röstade ja till förslaget, att kommentera huruvida EU-parlamentets förslag drivs av vänsterideologiska spekulationer. KD har inte svarat och Moderaterna vill avstå från att svara.

– Tack för frågan. Men vi avstår, meddelar Moderaternas parlamentsgrupp via sin presstjänst.

Mer fakta

Det vill EU-parlamentet:

Enligt förslaget uppmanas kommissionen att föreslå en EU-lag för att motarbeta könsrelaterat nätvåld. Parlamentet vill att EU-kommissionen ska: Föreslå minimiregler som definierar brottet “könsrelaterat nätvåld” och dess påföljder Föreslå åtgärder som hjälper medlemsstater att förebygga våldet Föreslå åtgärder för att tillsammans med medlemsstaterna bistå offren med skydd, stöd och ersättningRegelbundet och tillsammans med medlemsstaterna samla in information och statistik om könsrelaterat nätvåld.

Enligt förslaget grundar sig könsrelaterat våld i den “ojämlika maktfördelningen mellan kvinnor och män, i etablerade patriarkala strukturer och sedvänjor samt könsnormer, sexism och skadliga könsstereotyper och fördomar, som har lett till att män styr över och diskriminerar kvinnor och flickor i all deras mångfald, inbegripet hbtqi-personer.”

Källa: Utskottets förslag om könsrelaterat nätvåld

Vad står det mer i förslaget?

Enligt EU-parlamentets förslag utsätts minoriteter och kvinnor, underförstått främst kvinnliga minoriteter, i större utsträckning än män för nätvåld. I förslaget står det att:

4–7 procent av kvinnor i EU det senaste året har utsatts för nättrakasserier, medan 1–3 procent det senaste året har utsatts för nätstalking, enligt EU-parlamentets utredningstjänst.
52 procent av de unga kvinnor som deltog från 180 länder i en undersökning av World Wide Web uppgav att de utsatts för övergrepp online.
Minst 12,5 % av skolmobbningen sker på nätet, enligt Unicef trakasseras flickor dubbelt så mycket som pojkar.
En ökad digitalisering kommer enligt FN:s rapportör att öka könsrelaterat våld.
Sju av tio kvinnor har någon gång utsatts för nätstalking, enligt Europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE. “Stalkerprogram” kan lagligen användas och köpas i unionen, och marknadsförs ofta som programvara för föräldrakontroll.
10 procent av hbtqi-personer det senaste året har utsatts för nättrakasserier, enligt EU:s byrå för grundläggande rättigheter. Siffran är högre för intersexuella och transpersoner, 16 procent.

Ämnen i artikeln

Jessica Stegrud (SD)

Edith Lindvall
Journalistpraktikant
Skicka epost

Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.

Tipslåda

CAPTCHA