EU-ledare: Utvidgning en geostrategisk investering

På fredagens informella EU-toppmöte i spanska Granada inleddes en diskussion som till nästa sommar efter EU-valet ska utmynna i unionens vägriktning och prioriteringar för åren 2024–2029.

– Detta var ett tillfälle att lyssna på varandra, att bättre förstå vilka de gemensamma prioriteringarna är, men också vilka skillnaderna är mellan medlemsstaterna så att vi kan identifiera vad vi behöver göra under de kommande veckorna, under de kommande månaderna, för att besluta om gemensamma riktlinjer, om gemensamma principer, sade Europeiska rådets ordförande Charles Michel som ledde mötet.

De än så länge rätt breda dragen av vad ledarna vill sammanfattades på toppmötet i en Granadaförklaring.

Mötesordförande Michel pekade ut vad han ansåg vara fyra viktiga områden i den: stärka EU:s ekonomiska och teknologiska grund, stärka EU:s säkerhet och försvarsindustri, minska energiberoendet ytterligare och samarbeta mer internationellt med organisationer som Afrikanska unionen, ASEAN och länderna i Sydamerika.

Utvidgningen av EU väntas bli en stor fråga under den kommande mandatperioden och var även en diskussionspunkt på toppmötet.

”Utvidgningen är en geostrategisk investering i fred, säkerhet, stabilitet och välstånd”, heter det i toppmötesförklaringen.

Ledarna satte dock inget datum för när detta bör ske och underströk vikten av att kandidatländerna lever upp till de krav som ställs för att gå med EU, inte minst av rättsstaten.

– Anslutningsprocessen till Europeiska unionen är meritbaserad. Detta var mycket tydligt även i dag i vår diskussion: inga genvägar, ingen automatiserad anslutning till Europeiska unionen, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

I början av november presenterar EU-kommissionen sin årliga anslutningsrapport som ska ligga till grund för ett beslut på det ordinarie EU-toppmötet i december om huruvida man ska inleda formella medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien.

Ungern och Polen blockerade migrationstext

EU-länderna har nyligen enats om den sista pusselbiten i det som ska bli unionens nya asyl- och migrationspakt. Men två länder – Polen och Ungern – känner sig överkörda trots att uppgörelsen nåddes enligt regelverket med kvalificerad majoritet. På EU-toppmöten råder dock enhällighet där varje stats- eller regeringschef kan lägga veto. De två ländernas ledare vägrade gå med på att ha med den skrivning som fanns om migration från toppmötet i förklaringen. Lösningen blev att mötesordföranden Charles Michel gjorde en separat förklaring.