Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Susi Dennison från tankesmedjan European Council on Foreign Relations, uppmanar EU att göra det tydligare för befolkningen att EU kan och måste konkurrera i den globala ekonomin på ett miljövänligt sätt.

Debatt: Stora utmaningar – men mycket att vinna i en grönare ekonomi

Susi Dennison, ECFR 30 november 2023

Trots att det kan vara svårt att motivera utfasning av fossila bränslen när Kina, världens största utsläppare av farliga klimatgaser, drar fötterna efter sig och trots sämre ekonomiska tider har EU mycket att vinna på en grönare ekonomi. Men det kräver ett starkare politiskt narrativ om de ekonomiska vinster som en grönare ekonomi kan ge. Det skriver Susi Dennison, tankesmedjan European Council on Foreign Relations, ECFR.

Den 28:e årliga klimatkonferensen (COP28) inleds i dag torsdag i Dubai. Värdarna i Förenade arabemiraten har en svår uppgift framför sig då minst två stora motsättningar redan syns.

Otillräcklig klimatpolitik

I Dubai kommer den första globala översynen av arbetet mot målen i Parisavtalet att göras. Slutsatsen att de framsteg som hittills gjorts är otillräckliga går inte att undkomma – utsläppen av växthusgaser måste till 2030 minskas med 43 procent jämfört med 2019 års nivåer för att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader. 

Men utmaningen för ordföranden – och för klimatvänliga aktörer som EU – blir att undvika ett tillbakablickande skuldbeläggande mellan i- och u-länder. I stället måste man få till en framåtblickande diskussion om vilka åtgärder som ska vidtas härnäst för att hålla målen i Parisavtalet vid liv.

Bråk kring finansiering

Den andra stora punkten som skapar osämja är hur fonden för ”förluster och skador”, som man enades om under COP27, ska utformas. Denna fond ska kompensera utsatta länder som tvingats anpassa sig efter klimatförändringar. Efter ett år av förhandlingar i en övergångskommitté för problemet kommer en kompromisstext att läggas fram under COP28. Men många frågor står ännu utan svar och det finns en tydlig klyfta mellan fondens blivande givar- och mottagarländer. 

Bland annat är man oense om finansieringens omfattning, typer av finansiering och berättigandet till denna, samt vem som bör bidra till fonden. Angående det sistnämnda har särskilt USA invändningar mot formuleringar där G7-länderna uppmanas att bidra medan Kina och Gulfstaterna inte uppmanas att göra detsamma.

Mötet en framgång 

Mot bakgrund av de mångåriga spänningarna mellan länderna i det globala syd, samt mellan USA och EU angående effekten av västvärldens sanktioner mot Ryssland – samt hotet om förvärrad instabilitet i regionen med tanke på av Israels krig mot Hamas – vore det en stor framgång att ens lyckas hålla en global konferens där samtliga parter sitter kvar vid förhandlingsbordet.

Men indikationerna tyder på att Europa och USA inte är redo att nöja sig med att bara ”ta sig igenom” COP28. I stället yrkar man på en rad åtgärder för att påskynda energiomställningen. Förra veckan rapporterades det att Frankrike, med starkt stöd från USA, kommer att lägga fram ett förslag för att via OECD:s standarder förbjuda privat finansiering av nya kolkraftverk. 

Kinas ansvar

Detta skulle sedan kunna kontrolleras av nationella tillsynsmyndigheter och icke-statliga organisationer. Nya uppgifter från en global opinionsundersökning som Europeiska utrikesrådet (ECFR) beställde i höst visar varför detta blir en svår diskussion. I Kina – en stormakt som är bland de mest motvilliga att åta sig en utfasning av fossila bränslen – är befolkningens inställning till fortsatt och till och med ökad investering i fossila bränslen mycket mer avslappnad jämfört med Europa och USA, som försöker driva igenom förslaget. 

Även om alla opinionssiffror från Kina måste tas med en nypa salt med tanke på den press respondenterna kan känna att svara på ett visst sätt, är svaren ändå talande.

Två utmaningar för EU

Denna verklighet understryker den tvåfaldiga utmaning som väntar de europeiska politiska beslutsfattarna under COP28. Först och främst är det väldigt svårt att fortsätta att motivera utfasningen av fossila bränslen för Europas befolkning medan andra stora aktörer som Kina – landet som förorenar mest och som just nu står för runt 27 procent av världens totala utsläpp – drar fötterna efter sig. Och även om Kinas ledare känner måttlig intern press att påskynda den gröna omställningen, kommer det att vara svårt för andra länder att övertyga dem att göra det.

Men, för det andra, trots att Europas befolkning fortfarande är mycket orolig för klimatet är de även mycket oroliga för klimatåtgärdernas pris – särskilt i tider då stort fokus ligger på stigande levnadskostnader. Och jämfört med invånare på andra platser i världen är de mindre övertygade om att deras respektive länder försätter sig i en bra position för att dra nytta av möjligheterna den gröna omställningen medför.

Olika förväntningar på världsledarskap

Medan 18 procent av EU:s befolkning i genomsnitt förväntar sig att Europa ska bli världsledande inom tillverkningen av elfordon, så förväntar sig hela 46 procent att Kina lyckas med detta. I Kina däremot förväntar sig 80 procent av befolkningen att Kina ska bli världsledande, och deras förväntningar på andra globala aktörer överstiger inte 10 procent. Historien är snarlik när man frågar huruvida deras land kommer att bli världsledande inom förnybar energi under de kommande tio åren: 62 procent av kineser tror detta medan endast 34 procent av européer svarade Europa, även om Europa var det vanligaste svaret.

EU har mycket att vinna

EU har mycket att vinna på att fortsätta driva på den gröna omställningen globalt, trots de svåra geopolitiska omständigheterna. Men för att utnyttja möjligheterna måste man göra det tydligare för Europas befolkning att EU kan konkurrera i den globala ekonomin på ett miljövänligt sätt. Om man däremot backar från sina planer under den europeiska gröna given har man mycket att förlora vad gäller konkurrenskraft – särskilt då andra delar av världen, som USA och Kina, går snabbare fram.

Utmaningen för ledarna under 2024 blir att bygga ett starkare politiskt narrativ om varför det, i en värld som fasar ut fossila bränslen, inte bara är det rätta att ta sig an den gröna omställningen, utan även ekonomiskt logiskt på längre sikt. 

Om man inte lyckas med detta löper COP29 risk att handla mindre om att hålla Parisavtalet vid liv och mer om vad som går att rädda ur dess spillror.

Susi Dennison
Leder programmet European Power 
European Council on Foreign Relations (ECFR)

ECFR är en privat icke-vinstdrivande tankesmedja som finansieras av donationer. ECFR beskriver sig själv som en organisation som bedriver forskning om europeisk utrikes- och säkerhetspolitik och erbjuder en mötesplats för beslutsfattare, aktivister och andra att dela idéer.

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret