Viktigast i veckan: Mittenpartier spås majoritet – tuffa åtgärder mot Ungern efterfrågas

I årets första större, men något osäkra prognos, inför EU-valet i juni ser de tre stora partierna i EU-parlamentet, de konservativa, liberalerna och socialdemokraterna, ut att backa till 56 procent av rösterna, medan yttersta högern, ECR och ID, växer till 24 procent. En annan undersökning visar att fem krisfrågor mobiliserar EU-väljarna: Klimatet bekymrar unga, välutbildade och vänster medan migrationen oroar mest äldre och väljare på högerkanten. Men även höjda levnadsomkostnader finns med i ekvationen. Att EU-valet fortfarande “ligger långt bort” märks inte minst i att sex av tio svenskar inte vet att det är val i år.

Europaparlamentet antog på torsdagen en resolution med krav på åtgärder mot Ungern för “regeringens medvetna, fortsatta och systematiska försök att undergräva EU:s grundläggande värden”. Parlamentet vill att medlemsländerna, som äger frågan, tar ställning till om Ungern tillsvidare ska bli av med sin röst- och vetorätt i EU-beslut. Alla partier, utom de nationalkonservativa där SD följde partigruppen och extremhögern, stödde förslaget.

EU:s egna klimatråd kom i veckan med 13 rekommendationer på vad som måste göras för att EU-länderna ska nå sina klimatmål till 2030 och 2050, bland annat bör alla utsläpp prissättas med utsläppsrätter.  

Det kan också noteras:

… att Sverige tillhör nu de tio EU-länder vars inflation ligger under centralbanksmålet på 2 procent.

… att ett nytt sanktionspaket mot Ryssland sannolikt är på väg lagom till årsdagen på det ryska överfallet av Ukraina 24 februari

… att Kristdemokraterna sedan september har lyft fram tre olika toppkandidater inför EU-valet, i turordning: David Lega, Sara Skyttedal och Alice Teodorescu Måwe, den sistnämnda måste dock först antas av partifullmäktige 16 februari.