Kristersson om den skärpta migrationsdebatten på EU-toppmötet: “En rejäl skillnad"

Medlemsländernas stats- och regeringschefer diskuterade under torsdagens EU-toppmöte "innovativa sätt" att minska  invandring. Enligt statsminister Ulf Kristersson (M) var det en "mycket bred diskussion" som dock inte medför några konkreta förändringar i migrationspolitiken.

– Jag tror [vår diskussion] blir väldigt vägledande […] i en åtstramande riktning, sade Kristersson efter mötet.

Diskussionerna rörde enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hur ett så kallat säkert tredje land – länder utanför EU som anses så pass säkra att migranter borde kunna söka skydd där i stället för i EU – ska definieras. 

Ledarna diskuterade även möjligheten att sätta upp "återvändandehubbar" utanför unionen, en idé som för några år sedan avvisades av kommissionen. En annan idé som dryftades var ett samarbete med FN-organen UNHCR och IOM för att skicka tillbaka migranter som strandat i exempelvis Nordafrika till sina hemländer söder om Sahara.

Det finns ett lagförslag från 2018 om att öka återvändandegraden. Men det har fastnat i EU-parlamentet och ministerrådet. Ursula von der Leyen lovade att inom kort lägga fram ett nytt lagförslag på temat.

– Av alla dem som inte har rätt att stanna i EU är det bara 20 procent av dem som har ett beslut om återvändande som verkligen skickas tillbaka till sina ursprungsländer, sade von der Leyen.

Ulf Kristersson förespråkar att använda olika verktyg – såsom handel, viseringsregler och bistånd – som EU-länderna har för att få till stånd överenskommelser och dialog med länder för att dessa ska ta tillbaka sina utvisade medborgare.

Kraven på tuffare åtgärder kommer samtidigt som antalet så kallade irreguljära gränspassager in i EU minskat tydligt i år.

Tyskland vill se lagliga vägar

I slutsatserna nämns inget om lagliga vägar för migranter och flyktingar att ta sig till EU. Men Tysklands förbundskansler, socialdemokraten Olaf Scholz, pekade på vikten av att hålla dörren öppen för arbetskraftsinvandring.

– Det finns ingen ekonomi i världen som växer på lång sikt med en krympande arbetskraft. Därför det är så viktigt att vi inte glömmer bort den här delen, sade Olaf Scholz.

Solidaritet med Polen

Den polska regeringen har nyligen gjort inskränkningar i asylrätten efter att Ryssland och Belarus skickat migranter till Polen i vad som beskrivs som en hybridattack. Även Finland har tidigare vidtagit liknande åtgärder. Stats- och regeringscheferna "uttrycker sin solidaritet med Polen och med de medlemsstater som står inför dessa utmaningar".

"Exceptionella situationer kräver lämpliga åtgärder", heter det i slutsatserna från toppmötet.

Tydlig enighet

Enigheten mellan medlemsländerna i frågorna på toppmötet var bred med tanke på att det slutade redan vid niotiden på torsdagskvällen. Mötets andra planerade dag, fredagen, behövdes heller inte tas i anspråk. Europeiska rådets ordförande Charles Michel sade att det finns en "allt större konvergens" i ländernas ståndpunkter.

– I synnerhet när det gäller de externa aspekterna på migration, sade Michel.

Även statsminister Ulf Kristersson identifierar en förändring i synen på migration.

– Det har skett en ganska stor förändring i medlemsstaternas syn på [migration]. Det är en rätt rejäl skillnad hur diskussionen låter just nu mot hur det lät för två år sedan, sade Kristersson.