Budgetbråk i Bryssel: Sverige kräver bantning medan Ungern hotar med veto

När EU-ländernas ministrar på fredagen i Bryssel för första gången diskuterade kommissionens förslag till ny sjuårsbudget för 2028–2034, var tonläget uppskruvat. Förslaget, på närmare 2 000 miljarder euro, är det största i EU:s historia och syftar till att möta nya utmaningar som kriget i Ukraina, försvarsbehov och global konkurrens. Men oenigheten om både storlek och finansiering är tydlig när medlemsländerna lägger sina inledande, maximalistiska förhandlingsbud.

Gruppen mer sparsamma länder med Sverige, Finland, Tyskland och Österrike anser att förslaget är alldeles för stort.

– Det finns helt enkelt inget utrymme för en större budget, utan en bättre budget, där vi måste göra prioriteringar, sade Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) efter mötet.

Hon fick medhåll från sin finländske kollega Joakim Strand som inför diskussionen konstaterade att budgetens totala nivå är ”helt enkelt för hög”. Även Österrikes EU-minister Claudia Plakolm var mycket kritisk och menade att förslaget var ”väldigt, väldigt långt ifrån” Österrikes position. Denna grupp länder är särskilt kritiska till kommissionens förslag om nya så kallade egna medel, som EU-skatter på företagsvinster, för att finansiera utgifterna.

– Det finns inga gratisluncher, sade Jessica Rosencrantz, som menar att det antingen handlar om pengar som flyttas från nationella budgetar eller nya skatter på företag och konsumenter.

Tjeckiens EU-minister Martin Dvořák noterade under mötet att Tysklands motstånd mot kommissionens förslag, särskilt gällande en ny EU-avgift baserad på företags vinster, var anmärkningsvärt hårt. Det är en ståndpunkt som delas av flera nettobetalande länder, men den tyska tonen stack ut.

– Jag tror inte att jag under min tid här har hört ett så pass entydigt och skarpt uttalande från tyskarna, sade Martin Dvořák.

Storleken på EU-budgeten brukar mätas som andel av medlemsländernas bruttonationalinkomst, BNI. Notan för den nuvarande flerårsbudgeten för åren 2021–2027 hamnar enligt EU-kommissionens beräkningar på 1,13 procent av BNI. Förslaget för nästa budgetperiod motsvarar 0,02 procentenheter mer, alltså 1,15 procent av BNI. Med återbetalningen av de coronakrislån som EU-länderna enades om att ta 2020 blir siffran 1,26 procent.

Franskt försvar av jordbruket
På andra sidan står länder som Frankrike, Spanien och Polen. De vill se en ambitiös budget för att möta Europas utmaningar men är samtidigt måna om att försvara traditionella utgiftsposter som jordbruks- och sammanhållningsstödet. Frankrikes EU-minister Benjamin Haddad lovade inför mötet att kämpa för jordbruksstödet.

– Vi kommer att slåss för varenda öre i den gemensamma jordbrukspolitiken, sade han.

Polens EU-minister Adam Szłapka såg förslaget som en ”ganska bra start” och framhöll att Polen väntas bli den största nettomottagaren från den nya budgeten. För Polen är både jordbruksstödet och sammanhållningspolitiken, som syftar till att jämna ut ekonomiska skillnader mellan regioner, avgörande.

Ungern hotar med veto
När EU-ländernas högsta politiska chefer skulle enas om den nuvarande flerårsbudgeten i slutet av 2020 var den hetaste potatisen ett parallellt förslag om att villkora vissa utbetalningar från EU-budgeten med att medlemsländerna lever upp till rättsstatens principer. In i det sista hotade Ungern och Polen att lägga sitt veto mot hela budgeten i kritik mot detta. Ungern har sedermera fått miljarder i EU-stöd frysta med anledning av landets tydliga demokratiska tillbakagång.

I samband med denna flerårsbudget vill EU-kommissionen ytterligare skärpa kopplingen mellan utbetalningar av EU-stöd och medlemsländernas respekt för rättsstatens principer. Förslaget välkomnas av Sverige, men får Ungern att åter hota med att blockera hela budgeten, som kräver enhällighet bland de 27 medlemsländerna.

Inför mötet kallade Ungerns EU-minister János Bóka mekanismen för ”politisk och ideologisk press” och ett verktyg för ”utpressning”.

– För mig är det omöjligt att se hur enighet mellan 27 länder skulle kunna nås om en flerårsbudget på denna grund, sade János Bóka.

Kommissionen manar till lugn
EU:s budgetkommissionär Piotr Serafin försökte under en presskonferens efter mötet att tona ner dramatiken. Han menade att det finns många missförstånd, bland annat kring påstådda nedskärningar i jordbruksstödet och framhöll att nya egna medel är det enda sättet att finansiera nya prioriteringar utan att höja de nationella avgifterna.

– Den enda vägen framåt är dialog och förhandlingar, sade Piotr Serafin, och tillade att det kan bli nödvändigt med ”vissa korrigeringar, ändringar” för att nå enighet.

Danmark, som nu är ordförande i ministerrådet, har som mål att få fram ett första förhandlingsförslag, en så kallad förhandlingsbox, under hösten. Ordförandeskapet medger att förhandlingarna blir svåra men ser ändå en konstruktiv vilja hos medlemsländerna.

– Europa befinner sig i en avgörande tid. Vi behöver ett starkare Europa, sade den danska EU-ministern Marie Bjerre på presskonferensen.

Alla EU-länder har veto när unionens flerårsbudget ska förhandlas fram.