Toppmöte: EU-ledare öppnar för A- och B-lag för att rädda ekonomin

EU:s stats- och regeringschefer samlas under torsdagen på det belgiska slottet Alden Biesen för ett informellt toppmöte med fokus på konkurrenskraft. Mötet, som fungerar som en upptakt inför det formella toppmötet i mars, präglas av krav på omedelbara åtgärder snarare än långsiktiga visioner.

– Ekonomi är egentligen säkerhet i det nuvarande tidsläget, sade Nederländernas premiärminister Dick Schoof vid ankomsten.

Under förmiddagens ankomstintervjuer öppnade flera ledare för ett ”Europa i två hastigheter” – en idé som har minst 15 år på nacken där vissa EU-länder går vidare i med ett samarbete utan att alla behöver vara med. Det skedde exempelvis senast i december när 24 EU-länder ställde sig bakom ett 90-miljarderseurolån till Ukraina. En sådan framtida fråga kan vara den så kallade kapitalmarknadsunionen, föreslagen redan 2015, som bland annat ska göra det lättare för företag att få finansiering.

Öppnar för att lämna länder efter sig
Frankrikes president Emmanuel Macron gjorde klart att de är redo att använda metoden ”fördjupat samarbete” för att öka takten.

– På vissa områden, om vi inte rör oss framåt med 27, ger vi oss rätten att genomföra ett fördjupat samarbete för att gå snabbare fram, sade Emmanuel Macron.

Detta fick stöd från Danmarks statsminister Mette Frederiksen, som tidigare varit skeptisk till en uppdelning av unionen. Hennes omsvängning grundar sig i frustration över att enskilda länder blockerar gemensamma beslut.

– Om du hade frågat mig för 15 år sedan hade jag sagt nej. Nu frågar du mig i dag, och då svarar jag ja, sade Frederiksen och tillade:

– Vi kan inte acceptera att vi inte gör det som krävs för att Europa ska klara sig bra på grund av ett enstaka land eller två.

Även Sveriges statsminister Ulf Kristersson öppnade dörren för denna linje vid sin ankomst, särskilt gällande kapitalmarknaden, inte minst om det följer svensk modell.

– De länder som vill gå före skulle kunna gå före. Om vi är ett antal som vill fördjupa den europeiska kapitalmarknaden till exempel, så att den fungerar mer som den svenska gör, då kan vi vara med och ta ett sånt initiativ, sade Kristersson.

Irlands premiärminister Micheál Martin och Luxemburgs premiärminister Luc Frieden var öppna för sådana samarbeten med bara vissa medlemsländer. I sitt brev inför toppmötet lyfte även EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen fördjupade samarbeten.

Höga energipriser oroar
Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš gick till hårt angrepp mot EU:s system för utsläppshandel (ETS) vid ankomsten. Han menade att spekulation i utsläppsrätter driver upp energipriserna till nivåer som slår ut europeisk industri.

– Vi kan tala om konkurrenskraft, inre marknad, investeringar, men detta är det enda sättet att rädda industrin omedelbart, sade Babiš och krävde ett pristak på utsläppsrätter.

Belgiens premiärminister Bart De Wever varnade för att den petrokemiska industrin och stålindustrin står på randen till kollaps på grund av energikostnaderna.

– Listan över tillkännagivanden om nedläggningar är så lång att du inte kan skriva ut den på ett A3-papper längre, sade De Wever.

Även Österrikes förbundskansler Christian Stocker lyfte energifrågan som den mest brådskande.

– Energikostnaderna måste ner, det är en avgörande fråga. Vi måste också förlänga de kostnadsfria utsläppsrätterna för vår industri, sade Stocker.

Nästan alla ledare betonade behovet av att minska vad man anser vara regelkrångel och byråkrati.

Svenska linjen: ”Lågt hängande frukter”
För den svenska regeringen ligger fokus under dagen på konkreta förenklingar. Ulf Kristersson betonade vikten av att plocka ”lågt hängande frukter” som att slutföra den inre marknaden för tjänster och ta bort handelshinder.

– Det finns en tendens att vilja prata om oändligt långsiktiga saker i stället för att prata om det som är lågt hängande frukter. Jag har i några dagar nu sagt att låt oss fokusera på det som är hastigt, det som går att genomföra här och nu, sade Kristersson.

Sverige driver på för en så kallad ”28:e regim” – en frivillig, EU-gemensam bolagsform som skulle göra det möjligt för företag att verka i hela unionen utan att behöva anpassa sig till 27 olika nationella regelverk.

Protektionism eller frihandel?
En tydlig skiljelinje i diskussionerna är synen på handel. Medan länder som Sverige och Irland varnar för protektionism, hörs allt fler röster för en mer sluten marknad.

Danmarks Mette Frederiksen deklarerade att den ”gamla världen är borta”.

– Vi har trott på ett öppet världssamfund med fri konkurrens. Det är bara inte riktigt andra som lever upp till det längre. Handel används som påtryckningsmedel. När USA till exempel är oense med Konungariket Danmark om Grönlands framtid, då hotas det med handelskrig mot Europa, sade hon och uppmanade till att ”köpa europeiskt”.

Denna linje möter motstånd från bland annat Irlands premiärminister Micheál Martin.

– Vi måste skydda Europeiska unionens etos om öppen frihandel, sade Martin.

Säkerhet genom ekonomi
Trots meningsskiljaktigheterna finns en gemensam nämnare i ledarnas uttalanden: kopplingen mellan ekonomisk styrka och geopolitisk makt. Litauens president Gitanas Nausėda drog paralleller till säkerhetsläget och menade att beroenden av länder som Kina utgör ett hot.

Även EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas underströk inför mötet att Europa måste vara en ekonomisk stormakt för att kunna vara en geopolitisk sådan.

– Om du vill vara en geopolitisk makt är du antingen en stark ekonomisk makt eller en stark militär makt. Vi är en stark ekonomisk makt, men vi behöver bli starkare, sade Kallas.

Diskussionerna på det belgiska slottet pågår under hela torsdagen. Målet är att förbereda beslut inför det formella toppmötet i mars då ledarna förväntas enas om mer konkreta förslag för europeisk konkurrenskraft.