von der Leyen sätter juni-deadline – kan öppna för EU i olika takt

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovade presentera en omfattande färdplan som ska förverkliga visionen om "ett Europa, en marknad". Om inte alla 27 medlemsländer kan enas i viktiga reformer ska vissa länder kunna gå vidare i mindre grupper genom så kallat fördjupat samarbete.

– Vi skapar mycket transparens om vad som händer med de olika ärendena. Detta levande dokument är inte bara för kommissionen, det är för alla, sade von der Leyen vid den gemensamma presskonferensen med Europeiska rådets ordförande António Costa efter toppmötet.

Mötet i det belgiska slottet Alden Biesen var en upptakt inför det formella toppmötet i Bryssel den 19 mars, då ledarna förväntas debattera färdplanen. Flera av dem underströk att Europa inte längre har råd att vänta.

Kapitalmarknaden kan bli första testet
von der Leyens färdplan innehåller fem huvudområden: minska så kallat regelkrångel, bygga en gemensam marknad, skapa en energiunion, digitalisera EU och stärka handelspolitiken. Men det är inom finansmarknaden som det fördjupade samarbetet kan bli verklighet först.

Ledarna enades om att den så kallade spar- och investeringsunionen, som första gången föreslogs 2015 och ska göra det lättare för europeiska företag att få finansiering, bör vara klar i sin första fas senast i juni. Om det inte finns tillräckliga framsteg då kommer kommissionen att överväga att föreslå fördjupat samarbete – vilket innebär att minst nio medlemsländer går vidare utan de övriga.

– Om inte alla 27 omedelbart vill gå vidare med den 28:e regimen kan vi använda fördjupat samarbete. Missförstå mig inte, jag föredrar att alla 27 är med, men dessa två enormt viktiga byggstenar måste verkligen gå framåt nu, sade von der Leyen.

Den så kallade 28:e regimen, som kommissionen ska presentera före mars-mötet, innebär att företag ska kunna registrera sig digitalt inom 48 timmar och följa en enda regeluppsättning som gäller i hela unionen, i stället för att behöva anpassa sig till 27 olika nationella regelverk.

Costa betonade att ledarna inte bara ska diskutera färdplanen utan också aktivt följa upp hur snabbt besluten verkställs.

– Vi kommer inte bara att anta detta mål. Vi kommer inte bara att diskutera färdplanen i mars, utan vi kommer också att införa ett övervakningssystem där ledarna regelbundet kontrollerar den pågående processen för att leverera denna gemensamma marknad senast i slutet av 2027, sade Costa.

Energipriser och utsläppshandel väcker strid
Energikostnaderna togs också upp på det informella toppmötet. Flera länder krävde omedelbara åtgärder för att sänka priserna på el och gas.

Österrikes förbundskansler Christian Stocker drev särskilt hårt på frågan och fick enligt egen utsago brett stöd för att kommissionen ska lägga fram förslag om hur energipriserna kan sänkas.

Frankrikes president Emmanuel Macron försvarade EU:s system för utsläppshandel, det så kallade ETS-systemet som inför mötet fick hätsk kritik av Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš, men erkände att det finns problem när priset på utsläppsrätter drivs upp av spekulation.

– Vi måste behålla en marknad för koldioxid och ETS-systemet är ett system som i sin struktur är relevant. Jag försvarar vår gröna giv och vår klimatagenda. Vi måste göra den förenlig med konkurrenskraft, men det vore ett strategiskt misstag att säga att konkurrenskraft förutsätter att vi överger klimatet, sade Macron.

von der Leyen lovade att kommissionen ska återkomma i mars med olika alternativ om hur energipriserna kan sänkas, bland annat genom att se över hur det så kallade merit order-systemet fungerar – det system som innebär att den dyraste energikällan på marknaden sätter priset för all el.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz försvarade också ETS-systemet och sa att han inte delar den kritik som flera andra ledare framfört.

von der Leyen redogjorde för systemets effekter och påpekade att utsläppen minskat med 39 procent sedan systemet infördes 2005, samtidigt som de sektorer som omfattas av systemet har vuxit med 71 procent.

– Utsläppshandelssystemet har tydliga fördelar. Det är alltid viktigt att vi tittar på effekterna. Det är ett marknadsbaserat system. Det är helt teknikneutralt, sade von der Leyen.

Merz instämde i beskrivningen och betonade att systemet visar att tillväxt och minskade utsläpp kan gå hand i hand, men att systemet behöver justeras regelbundet.

Djup klyfta om finansiering
En av mötets tydligaste konflikter gällde hur EU ska finansiera de massiva investeringar som behövs för att öka konkurrenskraften. Merz gjorde klart att Tyskland inte kommer att acceptera gemensamma lån genom euroobligationer.

– Jag har i dag gjort mycket tydligt att jag, även om det finns andra åsikter om detta, inte kan godkänna en finansiering av Europeiska unionens projekt genom euroobligationer. Jag vill inte det, men även om jag ville det skulle jag inte kunna det. Den tyska författningsdomstolen har satt mycket tydliga gränser för den tyska regeringen här, sade Merz.

Macron intog motsatt ståndpunkt och menade att EU måste kunna låna gemensamt för att finansiera innovation och investeringar, precis som USA och Kina gör.

– Antingen kommer det från budgeten, men det kommer också från innovativ finansiering. Det innebär att gå till marknaden med gemensam upplåning, vilket vi gjort under de senaste månaderna, sade Macron och pekade på att EU redan tagit gemensamma lån för försvarsprogrammet Safe och för stödet till Ukraina.

Merz avvisade dock parallellen och menade att de gemensamma lånen fattades i undantagssituationer som är tillåtna enligt fördragen, men att undantaget inte kan bli regeln.

– Vi lever i en tid där undantaget nu blir normalfallet. Den nya tid som vi lever i är det nya normala. Och i detta nya normala måste vi klara oss med de pengar som vi har, sade Merz.

Tysk-fransk kompromiss om europeiskt skydd
Trots finansieringskonflikten lyckades Merz och Macron enas om en viktigare fråga: hur långt EU ska gå i att skydda europeiska företag från utländsk konkurrens.

Macron backade från sina tidigare krav på brett skydd för europeisk industri och gav i stället Merz rätt i att skyddet bara ska gälla vissa strategiska sektorer.

Merz betonade att Europa inte ska införa bred protektionism, men att unionen måste kunna försvara sig mot orättvisa handelsmetoder som dumpning och subventioner.

– Vi vill inte att Europeiska unionen ska träda in i en fas av protektionism. Men vi måste kunna försvara oss mot orättvisa handelsmetoder, till exempel när marknader översvämmas med överkapacitet eller när produkter subventioneras artificiellt, sade Merz.

Mötesordförande António Costa bekräftade enligt Euractiv att det finns brett stöd för en "proportionell och riktad" europeisk preferens för "utvalda strategiska sektorer", men att detaljerna ska fastställas vid mars-mötet.

von der Leyen lovade att kommissionen innan nästa EU-toppmöte ska presentera en så kallad Industrial Accelerator Act, som kommer att innehålla en europeisk preferens för strategiska sektorer baserad på gedigen ekonomisk analys. Förslaget har skjutits upp flera gånger och väntas röra bland annat offentlig upphandling, statliga stöd och förenklade tillståndsprocesser.

Omfattande förenklingsagenda
En stor del av diskussionerna handlade om att minska regelkrångel och byråkrati. Ursula von der Leyen presenterade en rad åtgärder som kommissionen ska vidta.

Kommissionen är i processen att lägga fram tio så kallade omnibuspaket för att ta bort vad man menar är tillväxthämmande regler, vilket förväntas spara ungefär 15 miljarder euro årligen för europeiska företag. Tre av paketen har antagits, men sju ligger fortfarande kvar i beslutsprocessen.

von der Leyen lovade också en grundlig genomgång av hela EU:s regelverk för att systematiskt eliminera föråldrade bestämmelser och överlappningar. Nya lagar ska i framtiden förses med så kallade solnedgångsklausuler, vilket innebär att de automatiskt upphör att gälla efter viss tid om inte lagstiftarna beslutar att förlänga dem.

– Vi kommer att införa solnedgångsklausuler för lagar […] och lagstiftarna kan besluta om de ska fortsätta eller ändra lagen helt, sade von der Leyen.

Ett annat problem som kommissionen ska ta itu med är så kallade nationella överregleringsåtgärder – när medlemsländer lägger till extra regler och krav när de genomför EU-lagstiftning, vilket leder till att samma EU-regler i praktiken får 27 olika versioner.

Handelspolitiken stärks
Trots oenigheten om hur protektionistisk EU ska vara fanns det brett stöd för att påskynda godkännandet av de frihandelsavtal som nyligen förhandlats klart. von der Leyen betonade att ledarna gav starkt stöd för snabb genomförande av avtalen med Indonesien, Mercosurländerna i Sydamerika, Indien och Schweiz.

Kommissionen ska också fortsätta förhandlingarna om framtida avtal med bland annat ASEAN-länderna i Sydostasien, Gulfstaterna och Australien.

Mars blir avgörande
När ledarna möts igen den 19 mars i Bryssel förväntas de enas om inriktningen för den färdplan som von der Leyen ska presentera. Färdplanen ska innehålla konkreta tidsgränser och mål för när olika reformer ska vara genomförda, med slutdatumet i slutet av 2027.

Nederländernas premiärminister Dick Schoof, som deltog i sitt sista EU-toppmöte innan han lämnar posten, sammanfattade stämningen:

– Vi måste verkligen sätta igång, konkret, med saker som verkligen kan förverkligas i år och nästa år, sade Schoof.

Enrico Letta, som författat en uppmärksammad rapport om den inre marknaden och deltog i mötet, betonade vikten av integration.

– 1992 gick vi från gemensam marknad till inre marknad. Nu är vi redo att slutföra och gå från inre marknad till en marknad, sade Letta.