Kriminella nätverk rör sig fritt – EU vill ge polisen samma rörlighet

Den informationsinhämtning som Europol, EU:s polisbyrå, gör bygger i dag på förfrågningar mellan medlemsländerna och manuell datadelning.

– I dag tar Europol inte automatiskt emot den information som medlemsländerna borde dela. Och även om data delas, sker det via bilaterala meddelanden och ad hoc-förfrågningar, sade Brunner vid en presskonferens i Bryssel.

Onsdagens lagstiftningspaket ska ändra på det. Kärnan är två nya mandat: ett för Europol, EU:s byrå för polisiärt samarbete, och ett för Eurojust, som bland annat ger stöd till rättsligt samarbete i gränsöverskridande brottmål. Paketet inkluderar också ett uppdaterat instrument för bevisinhämtning och reviderade dataskyddsregler för EU:s rättsliga myndigheter.

Gemensamt digitalt brottsrum 
Det mest tekniskt genomgripande förslaget rör Europol. Byrån ska få ett nytt gemensamt digitalt datautrymme – kallat polisens gemensamma dataområde – där poliser från olika EU-länder kan arbeta i realtid på samma ärende. Data som i dag delas manuellt ska i stället överföras automatiskt från nationella myndigheter till Europol.

Europol ska dessutom etablera stödkontor i EU-länderna, bemannade med poliser med Europol-erfarenhet. Syftet är att byråns kompetens ska kunna byggas in direkt i nationella utredningar. En ny teknik- och innovationshubb ska samordna EU-gemensamma investeringar i bland annat AI och dekryptering – i stället för att varje EU-land bygger upp samma kapacitet var för sig.

– Det här är den mest genomgripande uppdateringen i Europols historia, sade Brunner.

Byrån har sedan 2019 stöttat mer än 20 000 operationer och bidragit till nästan 32 000 gripna, enligt kommissionen.

Eurojust tar egna initiativ 
Förslaget om Eurojust innebär en mer grundläggande rollförändning. Eurojust koordinerar åtal i gränsöverskridande ärenden och hjälper nationella åklagare lösa juridiska hinder. Men byrån har hittills agerat främst på begäran där ett eller flera länder ber om hjälp från Eurojust.

Det föreslås nu ändras. Eurojust ska kunna identifiera kopplingar mellan pågående utredningar i olika länder och initiera samordning på eget initiativ och be nationella myndigheter att öppna eller utvidga utredningar.

– Från underrättelseinhämtning till utfall i domstol tillhandahåller Eurojust och Europol ett sammanhållet svar på gränsöverskridande brott. Utredningar kommer att bli mer sammankopplade och rättvisan levereras snabbare och smartare, sade EU:s justitiekommissionär Michael McGrath.

Byråns ärendebelastning ökade med mer än 60 procent mellan 2020 och 2025, och antalet utredda misstänkta sexdubblades under samma period, enligt kommissionen.

Sanktionskringgående in i mandatet 
I det utvidgade mandatet ingår att Eurojust för första gången ska kunna hantera brott mot EU:s restriktiva åtgärder – det vill säga kringgående av EU-sanktioner.

McGrath lyfte vid presskonferensen fram Rysslands anfallskrig mot Ukraina som en av de faktorer som gör att Eurojust behöver stärkas.

– Eurojust arbetar inte bara mot organiserad brottslighet utan också mot internationella brott – för att se till att brottslingar inte kan gömma sig bakom nationsgränser. Det sätter byrån i centrum för ansvarsutkrävande till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, sade McGrath.

En ny befogenhet ger Eurojust möjlighet att samordna utredningar av komplexa finansiella flöden kopplade till sanktionskringgående.

– Eurojust kan stödja rättslig samordning i sanktionsärenden och hjälpa myndigheterna att reda ut komplexa gränsöverskridande finansflöden och spåra dolda tillgångar, sade McGrath.

Mandatutvidgningen täcker också cyberbrott och könsbaserat våld.

Dataskyddsfrågor omedelbart på bordet
Förslaget mötte omedelbar kritik. EU:s dataskyddstillsynsman EDPS aviserade att myndigheten ska granska förslaget och bedöma om det väcker integritetsfrågor, skriver Politico. EDPS har tidigare beordrat Europol att radera data och kritiserat tidigare mandatutvidgningar.

Rättsforskaren Romain Lanneau vid övervakningsorganisationen Statewatch menar enligt Politico att automatisk datadelning motverkar rättsstaten i EU – med argumentet att Europols mandat i dag begränsar byrån till att stödja polis mot specifika allvarliga brott, och att automatiseringen underminerar den begränsningen.

Belgiska EU-parlamentarikern Saskia Bricmont från de gröna välkomnade rättsligt samarbete i Europa men varnade för att reformen inte får leda till massövervakning eller ge obegränsat tillträde till personuppgifter.

Tobé (M): "Brottsbekämpningen måste kunna göra detsamma"
Den svenske EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M) välkomnade förslagen.

– Kriminella nätverk verkar över gränserna. Brottsbekämpningen måste kunna göra detsamma. Europol behöver stärkas avsevärt för att kunna bli verkligt operativt, mer effektivt och bättre rustat för att stödja medlemsländerna i kampen mot organiserad brottslighet och terrorism, sade Tobé i ett uttalande.

EPP vill gå längre än kommissionens förslag. Gruppen vill att Europol även ska täcka hybridhot som sabotage mot kritisk infrastruktur, och vill inrätta en europeisk cyberenhet koordinerad av Europol.

Förslagen vidare till råd och parlament
Förslagen ska nu förhandlas av EU-länderna i ministerrådet och av EU-parlamentet. Det irländska ordförandeskapet, som tillträder i juli, tar över förhandlingsansvaret i rådet.

EU-kommissionen har separat föreslagit att fördubbla Europols budget till tre miljarder euro i nästa flerårsbudget, som avser perioden 2028–2034.