Gästkrönika: Sökes: en regering som sätter tillväxt på EU-agendan

Det finns en tendens i den europeiska debatten att tala om konkurrenskraft som ett mål i sig. Men konkurrenskraft är egentligen ett medel. Målet är tillväxt. Det är genom växande företag, ökade investeringar och högre produktivitet som resurser skapas för välfärd, innovation, klimatomställning och säkerhet. Utan tillväxt riskerar Europa att gradvis förlora både ekonomisk styrka och global betydelse.

Grunden för tillväxt är i sin tur ett framgångsrikt näringsliv. Företag startar, investerar, utvecklar nya produkter och anställer människor när villkoren är de rätta. Historien visar att öppna marknader, konkurrens och långsiktiga spelregler är betydligt mer effektiva för att skapa välstånd än politisk detaljstyrning. Det är en insikt som borde vägleda EU- arbetet de kommande åren.

En första prioritet måste därför vara att förenkla EU:s inre marknad. Företag möter fortfarande nationella särregler, administrativa krav och olika former av marknadsbarriärer som försvårar handel och expansion över gränserna. Att göra det enklare att verka på en marknad med hundratals miljoner konsumenter är sannolikt en av de mest effektiva tillväxtåtgärder som står till buds. Samtidigt kan inte alla tillväxtreformer beslutas i Bryssel. På områden som kapitalmarknad, energiförsörjning och totalförsvar krävs nationellt ledarskap för att genomföra de reformer som krävs.

En andra prioritet handlar om forskning, utveckling och innovation. Europa har starka forskningsmiljöer men har ofta svårare än sina globala konkurrenter att omsätta kunskap till växande företag. För att stärka konkurrenskraften krävs att företag får bättre förutsättningar att investera i ny teknik, nya affärsmodeller och innovationer. Här spelar tillgången till kapital, fungerande regelverk och en positiv syn på entreprenörskap en avgörande roll.

Men tillväxtfrågan handlar inte bara om ekonomi. I en alltmer osäker omvärld har konkurrenskraft också blivit en fråga om säkerhet och beredskap. Europas förmåga att stå emot kriser, säkra viktiga värdekedjor och investera i försvar bygger ytterst på ekonomisk styrka. En europeisk ekonomi som växer gör också EU mer motståndskraftigt.

Detsamma gäller samhällets omställning. Omställning kräver investeringar i ny teknik, energisystem och kompetensutveckling av arbetstagare. Men investeringar uppstår inte av sig själva. Företag behöver långsiktiga och förutsägbara villkor. Samtidigt måste EU ta fasta på ett problem som företag runt om i Europa länge pekat på: regelkrånglet. Ambitionen bakom nya regler kan vara god, men den samlade effekten har blivit en växande administrativ börda som kostar tid, resurser och konkurrenskraft. Om EU menar allvar med sina tillväxtambitioner måste förenkling bli en ledstjärna. 

Slutligen får vi inte glömma frihandelns betydelse. För ett exportberoende land som Sverige är öppna marknader avgörande. I en tid när protektionismen ökar runt om i världen behöver EU fortsätta vara en stark kraft för handel, samarbete och ekonomisk öppenhet. Det är genom handel som företag får tillgång till nya marknader, ny kunskap och nya möjligheter att växa.

Nästa regering kommer att möta en lång rad utmaningar. Men oavsett vilka frågor som dominerar den nationella debatten är en sak tydlig: Sveriges framtida välstånd är nära sammanlänkat med Europas ekonomiska utveckling. Därför behövs en svensk röst i EU som konsekvent driver på för bättre villkor för företagande, investeringar och innovation.

Kort sagt: nästa regering måste göra tillväxt till högsta prioritet på EU-agendan.

Fredrik Sjögren
Gästkrönikör
Policyansvarig för EU-frågor på Svenskt Näringsliv