Undersökning: Ungrare mycket mer EU-positiva efter valet

Ungerns premiärminister Péter Magyar och hans parti Tisza vann i april en jordskredsseger över Fidesz, som styrt landet i sexton år i rad under Viktor Orbán. Valet föll mellan två mätvågor i EU:s återkommande opinionsundersökningar vilket gör det möjligt att jämföra den ungerska EU-opinionen strax före och strax efter valresultatet.

De två mätningarna ligger på var sin sida om valdagen utan att blanda intervjuer från före och efter i samma urval, vilket sällan är fallet när opinion ska kopplas till en enskild politisk händelse.

Snabb vändning
Skillnaden mellan de två mätningarna är stor på flera punkter samtidigt. Fler ungrare säger sig nöjda med hur demokratin fungerar, både hemma och i EU. Fler anser att landet och unionen är på rätt väg. Bilden av EU har blivit ljusare.

Uppgången syns inte på en enstaka fråga utan över en rad olika mått – från synen på demokrati till bilden av EU och tilltron till det egna inflytandet.

Tydligast är förändringen i frågan om eget inflytande. Andelen ungrare som instämmer i att den egna rösten räknas i det egna landet har stigit med nästan tjugo procentenheter mellan mätningarna – en av de största rörelserna i hela undersökningen. Uppfattningen om inflytande i EU har också stärkts, om än något mindre. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Ungern sticker ut
Rörelsen är inte bara stor i sig – den är också ovanligt stor jämfört med resten av unionen. På flera av frågorna har EU-snittet knappt rört sig alls under samma period, medan Ungern har svängt kraftigt. Synen på om den egna rösten räknas, både i det egna landet och i EU, ligger i princip stilla i EU som helhet men har stigit tydligt i Ungern. Detsamma gäller nöjdheten med demokratins funktionssätt: både den nationella och den EU-relaterade siffran rör sig betydligt mer i Ungern än i unionen som genomsnitt.

Vardagen oförändrad
Trots den politiska omsvängningen syns ingen motsvarande förändring i hur ungrare beskriver sin faktiska livssituation det senaste året. Andelen som säger att livskvaliteten varken blivit bättre eller sämre ligger i stort sett kvar på samma nivå som före valet – en nivå som redan låg högre än EU-snittet.

Det som däremot har förändrats är förväntningarna på framtiden. Fler ungrare tror nu att deras levnadsstandard kommer att förbättras de kommande fem åren, en uppgång som är flera gånger större än den i övriga EU. Skillnaden mellan den oförändrade vardagen och de stigande framtidsförväntningarna tyder på att det är hoppet, snarare än de materiella omständigheterna, som har förändrats.