Linjetalet: von der Leyen manar till ett starkare Europa

Varje höst sedan 2010 sammanfattar EU-kommissionens ordförande unionens läge och pekar ut det kommande årets prioriteringar inför EU-parlamentet i Strasbourg. Årets tal, som hölls i dag onsdag, bygger vidare på linjen från förra året: ett EU som ska klara sig mer på egen hand i en osäker omvärld.

– Vår väg är tydlig: att bygga ett oberoende EU med makt att agera. Inget kan få oss att avvika från det. För i den här världen måste EU:s öde förbli i européernas egna händer, sade von der Leyen.

Hon beskriver en "öppet fientlig värld", där gamla säkerhetsantaganden och relationer har vittrat sönder. Enligt von der Leyen befinner sig EU samtidigt i sitt starkaste läge någonsin och i ett av de mest sköra.

Hårdare linje mot Kina
EU:s handelsunderskott mot Kina är en av de siffror hon lyfte. Frågan har fått förnyad kraft, inte minst sedan EU-ledarna i juni ställde sig bakom en gemensam position gentemot Kina.

– Vårt handelsunderskott mot Kina ligger nu på en miljard euro – om dagen. Det har nått en brytpunkt. Vissa säger att den andra Kina-chocken är på väg. Men den är redan här, sade von der Leyen.

Hon pekar på att obalansen redan märks i europeiska fabriker och lokalsamhällen, och varnar för avindustrialisering i unionens industritäta regioner. Kommissionen fortsätter dialogen med Kina för att jämna ut handeln, men hon är tydlig med att tålamodet inte är oändligt.

– Ord är bra. Men handling är bättre, sade hon.

Talet innehöll också ett nytt initiativ mot råvarubristen. EU är i dag mer än 80 procent beroende av Kina för många kritiska råmaterial, och för vissa sällsynta jordartsmetaller ligger beroendet på 90 procent. von der Leyen aviserade ett nytt europeiskt organ för kritiska råvaror som ska bygga upp lager för bland annat elbilar, chip, batterier, ren teknik och försvarsmateriel.

EU:s egen artikel 4
Talet hölls efter en rad hybridincidenter i unionen. Förra veckan rapporterades drönarincidenter i Danmark, Litauen och Polen och i augusti upptäcktes en drönare med sprängmedel vid flygplatsen i Leipzig i Tyskland.

– Vi måste vara tydliga med vad det här var: en attack med material av militär kvalitet, utförd av ryska aktörer på europeisk mark. En attack inte bara mot ett medlemsland – utan mot hela unionen, sade von der Leyen.

Hon konstaterar att hybridhoten mot EU blir allt mindre hybrida och allt mindre hot i egentlig mening – cyberattacker, sabotage, mordbrand och drönarintrång trappas upp för varje dag. Tillsammans med EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas ska hon senare i höst lägga fram en ny europeisk säkerhetsstrategi.

Kärnan i förslaget är det hon kallar EU:s eget artikel 4. Namnet syftar på artikel 4 i Natofördraget, som ger ett medlemsland rätt att begära konsultationer med övriga medlemmar om landets territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet hotas – utan att det, till skillnad från artikel 5, utlöser någon skyldighet till gemensamt försvar. von der Leyens motsvarighet ska fungera som ett nödprotokoll för hybridhot som ligger under tröskeln för ett väpnat angrepp: drabbas ett medlemsland ska samtliga medlemsländer samlas för att samordna ett gemensamt svar.

Hon vill gå ännu längre och aviserade ett kommande förslag om ett europeiskt säkerhetsråd, ett ledarformat där bland andra Kanada, Norge, Ukraina och Storbritannien ska kunna delta. Dessutom aviserades ett nytt europeiskt instrument där EU ska bli en så kallade strategiska möjliggörare – luft- och robotförsvar, strategiska transporter, lufttankning, rymd och cyberförsvar – helt anpassat till Nato.

Stödet till Ukraina utökas också inför vintern. Ursula von der Leyen utlovade fortsatt humanitärt stöd och hjälp att stärka landets el- och värmeförsörjning. Med kvarvarande medel från den gemensamma försvarssatsningsfonden Safe ska EU också finansiera nya projekt med ukrainska företag. Sanktionerna mot Ryssland ska skärpas ytterligare, framför allt genom att täppa till kryphål i redan beslutade sanktioner.

Kanada bjuds in
EU har under de senaste åren slutit handelsavtal med bland andra Indien, Mercosur-länderna, Mexiko, Australien och Indonesien, och har i dag avtal med över 80 länder – fler än någon annan i världen, enligt von der Leyen. Men det var Kanada – som på många områden söker sig allt närmare EU – som fick störst utrymme i talets utrikespolitiska del.

Kanadas premiärminister Mark Carney var hedersgäst i EU-parlamentet i Strasbourg. von der Leyen aviserade en ny allians för framtiden som ska ersätta det avtalet: samarbete inom bland annat tillverkningsindustri, teknik, integrerade försvarsindustrier, Arktis, energi, kritiska mineraler, AI, kvantteknik och cybersäkerhet.

– Jag vill arbeta med dig för att öppna dörren för Kanada att bli EU:s första associerade medlem, sade von der Leyen, riktad till Mark Carney.

Sanningens sommar
Stora delar av talet ägnades åt sommarens extremväder.

– Den här sommaren var sanningens sommar. Nästan ingen del av vår kontinent skonades, sade von der Leyen.

Hon räknade upp konsekvenserna: 660 000 hektar brann ner, omkring 12 miljoner ton grödor gick förlorade och mer än 35 000 människor dog i samband med värmeböljorna. Kommissionsordförande påminde om att stora floder som Donau, Rhen och Garonne krympte inför våra ögon.

– Det var de hetaste sommarmånaderna någonsin – men sannolikt de svalaste under de kommande åren, sade von der Leyen.

Talet innehöll inga nya klimatmål eller skärpta utsläppskrav. Förslagen som aviserades handlar i stället om att anpassa EU till ett redan varmare klimat. Nästa månad ska kommissionen presentera ett nytt ramverk som pekar ut de 100 mest utsatta områdena i unionen. En klimatförsäkringsallians ska inrättas för att täppa till det stora försäkringsgapet – i dag täcks bara omkring 25 procent av EU:s katastrofskador av privata försäkringar. Dessutom aviserades en europeisk värmeböljeplan, ett nytt vatteninitiativ mot läckage och vattenbrist, samt en framtida europeisk brandbekämpningsflotta, som en panel av erfarna brandmän och räddningstjänstpersonal nu ska utreda.

Elektrifieringen som svar
Sedan konflikten kring Hormuzsundet inleddes har importerade fossila bränslen kostat EU ytterligare 90 miljarder euro, utan att en enda extra molekyl energi tillförts, enligt von der Leyen.

Hennes svar är ökad elektrifiering. Målet är att fördubbla andelen el i EU:s energimix till 2040, vilket enligt kommissionen skulle kunna sänka unionens fossila importnota med 260 miljarder euro om året. Både förnybar energi och kärnkraft ingår i planen – von der Leyen beskrev satsningen som teknikneutral, med plats även för biometan och andra energislag. Samtidigt varnade hon för att utbyggnaden riskerar att gå om intet om inte elnäten hänger med: förra året installerades över 80 gigawatt förnybar kapacitet i EU, men 6 gånger så mycket kapacitet väntar fortfarande på att kopplas in. Ett nytt nätpaket ska sätta fart på anslutningarna.

AI ska tyglas – och användas
Artificiell intelligens beskrev von der Leyen som en av tidens två brytpunkter, tillsammans med klimatet. Hon säger sig vara optimistisk om teknikens potential, men varnade samtidigt för att AI medför nya risker: hackningsförmåga på en helt ny nivå, och självförbättrande system som kan agera utanför sin avsedda miljö. Hon hänvisade till en incident hos AI-bolaget Hugging Face som exempel på en varningssignal, och konstaterade att flera techbolags ledare nu själva efterlyser en paus.

– Det är dags att sakta ner de rekursiva modellerna – att kontrollera takten i utvecklingen, sade hon.

EU:s nuvarande AI-förordning ska fungera som skyddsräcke och kommissionen vill samarbeta med bland andra Kanada och Storbritannien om utvärdering och säkerhet kring nya AI-modeller. Samtidigt vill von der Leyen se EU satsa på egen AI-förmåga och nya sätt att finansiera lovande europeiska AI-bolag. I november aviseras nya initiativ inom fem sektorer där kommissionen menar att AI har goda förutsättningar: hälsa, transport, jordbruk och livsmedel, avancerad tillverkning samt försvar och rymd.

Förslag om stopp för sociala medier för unga
Unga i EU tillbringar i dag fyra till sex timmar om dagen framför skärmar, konstaterade hon, och beskrev sociala medier-flöden som konstruerade för att fånga och hålla kvar barns uppmärksamhet. I morgon, torsdag, väntas kommissionen lägga fram sitt förslag, med åldersgränser i flera steg. Ett bredare regelverk mot beroendeframkallande design för alla åldrar aviserades till hösten.

Strid om konkurrenskraften
EU:s ekonomi har enligt Ursula von der Leyen klarat sig bättre än väntat genom krigen i Mellanöstern, med arbetslöshet nära rekordlåga nivåer. Men höga energipriser och lånekostnader pressar både hushåll och företag, och hon kallade det att få fart på ekonomin unionens viktigaste prioritering.

Kommissionen har fått politisk enighet om färdplanen "Ett Europa, en marknad", som enligt planen ska vara genomförd till slutet av nästa år. Ett nytt förslag om snabbare tillståndsgivning aviserades också, riktat särskilt mot projekt som bedöms vara strategiskt viktiga för unionen, liksom fortsatt arbete för att minska den administrativa bördan för små och medelstora företag. Tolv så kallade omnibus-förslag har redan minskat regelbördan med omkring 17 miljarder euro om året, enligt kommissionen.

Men von der Leyen vände sig också till medlemsländerna själva.

– Förenkling kan inte vara en enkelriktad gata. Alla nivåer måste ha ett ansvar, sade hon.

Bakom formuleringen ligger vad hon kallar gold-plating – att medlemsländer, när EU-regler omvandlas till nationell lag, ofta lägger på egna, striktare krav utöver det som EU-lagstiftningen faktiskt kräver. Kommissionen vill nu ha en gemensam pakt mot den typen av överimplementering. Ett nytt bankpaket aviserades också, med sikte på att minska fragmenteringen på EU:s kapitalmarknader.

von der Leyen avslutade talet med en uppmaning.
– Låt oss än en gång ta vår framtid i egna händer. Länge leve Europa.