Polens president Andrzej Duda uppmanar USA att flytta kärnvapen till Polen som avskräckande medel mot framtida rysk aggression, rapporterar Financial Times.

– Det är uppenbart att Natos gränser flyttades österut 1999, så 26 år senare borde även Natos infrastruktur flyttas österut. För mig är detta självklart, sade Duda i en intervju med tidningen.

Förslaget, som tidigare avvisats av Biden-administrationen, kommer troligen uppfattas som provocerande i Moskva. Duda hänvisar till att Ryssland placerat taktiska kärnvapen i Belarus och menar att USA:s kärnvapen skulle göra Polen säkrare. Utspelet speglar en växande oro i Polen över att Ryssland kan stärkas genom fredsförhandlingar med Ukraina under Trumps ledning.

Polens författningsdomstol har gjort "ett direkt frontalangrepp" på EU-rättens grundläggande principer, enligt EU-domstolens generaladvokat Dean Spielmann. I sitt förslag till avgörande bedömer han att EU-kommissionens talan mot Polen är välgrundad.

Målet gäller två domar från 2021 där den polska författningsdomstolen ifrågasatte EU-rättens företräde framför polsk grundlag och vägrade följa EU-domstolens beslut. Enligt Spielmann undergräver detta allvarligt EU-rättens överhöghet, självständighet och verkan.

Generaladvokaten anser också att tre domare i den polska författningsdomstolen utnämnts på ett olagligt sätt, vilket gör att domstolen inte kan anses vara oberoende enligt EU-rätt.

EU-domstolen kommer att fatta sitt slutgiltiga beslut i frågan vid ett senare tillfälle. Den går i del flesta fall på generaladvokatens linje.

Den polska författningsdomstolen togs i praktiken över av den förra nationalkonservativa regeringen under Lag och rättvisa.

Sverige planerar att skicka stridsflygplan för att hjälpa till med Natos försvar av Polen, rapporterar Sveriges Radio. Regeringen har lämnat ett förslag till riksdagen om att upp till åtta Jas Gripen-plan ska användas för att skydda en viktig försörjningspunkt i Polen från 1 maj till 31 augusti i år. Dessutom ska Sverige bidra med upp till åtta stridsflygplan för att övervaka luftrummet över Polen från april till början av maj. Detta är en del av Natos arbete för att avskräcka möjliga hot i området.

Sławomir Mentzen från det högerextrema partiet Konfederacja har för första gången gått om sin konservativa rival i opinionsundersökningarna inför det polska presidentvalet i maj, uppger Financial Times. Mentzen, som är 38 år och har doktorerat i ekonomi, kopplar sin framgång till Donald Trumps politik. Mentzen har tidigare gjort kontroversiella uttalanden om bland annat abort och EU-medlemskap, men försöker nu framhäva sina ekonomiska meriter. Han kritiserar särskilt EU:s miljöregler och lovar skattesänkningar.
Presidentvalet hålls i maj och Mentzens främsta motståndare är den liberale Rafał Trzaskowski från premiärminister Donald Tusks parti.

Polen aktiverade på tisdagsmorgonen sitt flygvapen för att säkra landets luftrum efter att Ryssland genomfört luftangrepp mot västra Ukraina, uppger Reuters. 
"Åtgärderna syftar till att säkerställa säkerheten i regionerna som gränsar till riskområdena", meddelade det polska försvarets operativa kommando på sociala medieplatformen X. Hela Ukraina försattes i luftlarm omkring klockan 04.50 på morgonen efter att landets flygvapen varnat för ryska missilattacker.

Konflikten mellan premiärminister Donald Tusks EU-vänliga regering och det nationalistiska oppositionspartiet PiS har trappats upp kraftigt inför presidentvalet i maj, skriver Financial Times.

PiS anklagar regeringen för planerat valfusk och påstår att Tusk planerat en statskupp, dock utan att ha presenterat några bevis. Samtidigt varnar Tusks parti för att PiS-tillsatta domare kan ogiltigförklara valresultatet om deras kandidat förlorar.

Warszawas borgmästare Rafał Trzaskowski från Tusks parti leder opinionsundersökningarna, men PiS-kandidat Karol Nawrocki ligger nära inpå. Valutgången är avgörande för om Tusk ska kunna genomföra sina reformer och få loss EU-stöd som frysts på grund av problem med rättssystemet.

Polens premiärminister Donald Tusk meddelade på måndagen att landet inte kommer att skicka trupper till Ukraina, rapporterar Reuters. Uttalandet kom inför måndagens krismöte i Paris om Europas roll i en eventuell vapenvila.

– Vi har inga planer på att skicka polska soldater till Ukrainas territorium. Vi kommer [...] att ge logistiskt och politiskt stöd till de länder som eventuellt kommer att vilja ge sådana garantier i framtiden, sade Tusk.

Han varnade också för att ifrågasätta Europas band till USA, särskilt efter en orolig vecka där många länder uttryckt oro över bristande stöd från Washington. Tusk betonade vikten av nära samarbete mellan Polen, Ukraina, EU, USA, Storbritannien och Norge.

Polen får inte tillbaka några av de miljardböter som drogs från landet under den tidigare regeringens mångåriga tvist med EU-kommissionen om domstolarnas oberoende. EU:s domstol avslog på onsdagen ett polskt krav på att skriva av åtminstone delar av böterna, skriver TT/GP. Totalt straffades landet med böter på motsvarande 3,6 miljarder svenska kronor. När Polen inte ville betala drogs pengarna automatiskt av från Polens EU-bidrag under 2022 och 2023.