Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till Artiklar i ämnet
Fördjupning:

Sysselsättning och arbetslöshet i EU

Senast uppdaterad: 14 mars 2024
 
Tabell 1.  SNABBFAKTA 2022 Sverige EU
Sysselsättningsgrad i EU, 20-64 år, totalt 2022 82,2 %   74,6%  
Sysselsättningsgrad i EU, äldre 55-64 år, totalt, 2022 77,3 % 62,3 %
Sysselsättningsgrad i EU lågutbildade, högst nioårig grundskola, 20-64 år, totalt 2022 60,0% 57,2 %
Sysselsättningsgrad i EU personer födda utanför EU, 20-64 år, totalt 2022 68,7 % 65,4 %
 
Arbetslöshet i EU, 15-74 år, totalt år 2022 7,5 % 6,2 %
Långtidsarbetslöshetens andel av arbetslösheten, 15-74 år, totalt 2022 25,4% 38,4 %
Ungdomsarbetslöshet, 15-24 år, totalt 2022 21,7 % 14,5 %
Arbetslöshet lågutbildade, högst 9 årig grundskola, 15-74 år, totalt 2022 25,0 % 12,2 %
Arbetslöshet personer födda utanför EU 2022 19,2 % 11,4 %
Unga utan jobb, utbildning eller praktik, 15-29 år (NEET), totalt 2022 5,6 % 11,7 %

Källa: Eurostat, klicka på länkarna i tabellen ovan. Se fler grafer och förklarande text nedan.

 

SYSSELSÄTTNING I EU – Alla grafer och tabeller nedan avser 2022


Statistiken 2022 visar:   

• att sysselsättning i EU inte bara återställts efter coronapandemin utan också 2022 nått ny rekordnivå 
• att män jobbar i större utsträckning än kvinnor men skillnaden minskar i EU
• att äldre jobbar i högre grad nu än tidigare
• att personer födda utanför EU jobbar i mindre utsträckning än infödda
• att personer med lägre utbildning jobbar i mindre utsträckning än andra i EU

Jämfört med 2002 då statistiken för EU började föras har sysselsättningsgraden ökat med nästan nio procentenheter från 65,7 till 74,6 procent. Samtidigt ökade den svenska sysselsättningsgraden med drygt tre procentenheter från 78,8 till 82,2 procent av befolkningen.

• Sverige har EU:s näst högsta sysselsättningsgrad totalt, Nederländerna i topp
• Sverige har EU:s näst högsta andel kvinnor i jobb
• Sverige har EU:s högsta andel äldre, 55+, i jobb
• Sverige har EU:s femte högsta andelen män i jobb
• Sverige ligger på plats 9 i EU när det gäller högst sysselsättningsgrad för personer  med högst 9-årig grundskola – kvinnor i denna grupp har en betydligt lägre sysselsättning än männen
• Sverige ligger på plats 16 i EU när det gäller högst sysselsättningsgrad för personer födda utanför EU


En viktig förklaring till att Sverige har bland den högsta sysselsätttningsgraden i EU är att sysselsättningsnivå för kvinnor och äldre är väsentligt högre än i andra länder.

 

 

2022 hade närmare 75 procent av befolkningen i EU jobb, vilket är den högsta noteringen  sedan mätningarna började 2002. Sverige hade den näst högsta sysselsättningsgraden i EU, drygt 82 procent.

Sedan 2002 har andelen sysselsatta i EU ökat  från knappt 66 procent till nästan 75 procent. Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen i EU mellan 20-64 år som arbetar, se graf 1. Under samma period ökade andelen deltidsanställda från 14 procent till 17 procent i EU.

Män har i större grad arbete än kvinnor i EU, 80 mot 69 procent, se graf 2. Sverige hade 2022 den näst högsta sysselsättningsgraden för kvinnor i EU, 79 procent och den femte högsta för män, 85 procent. 

Sysselsättningsgapet mellan män och kvinnor i EU har minskat mellan 2002 och 2022, från 17 till 11 procentenheter. I Sverige ökade sysselsättningsgapet mellan könen från knappt fyra  procent 2002 till knappt sex procentenheter 2022. 

Antalet sysselsatta i EU mellan 20-64 år var 2022 193 miljoner personer. Men miljoner arbetande människor i EU är både under 20 år och över 64 år. Antalet sysselsatta från 15 år till livets slut var 2022 knappt 203 miljoner personer. Av dessa individer var nästa sex miljoner över 65 år. I Sverige arbetade år 2022 över 250 000 personer som var 65 år eller äldre.

 

Personer 25-54 år jobbar mest - äldre jobbar allt mer

Fördelningen av sysselsättningsgraden över åldersgrupper visar att unga under 25 år och äldre från 55 år jobbar i mindre grad än genomsnittet, se graf 3. 

Den stora förändringen i EU över tid är att andel sysselsatta över 55 år har ökat markant, inte minst för kvinnor, se graf 3. Förändringen är ännu större i åldersgruppen 60 plus. Sverige har den högsta sysselsättningsgraden för äldre (55-64 år) i EU, närmare 77 procent jämfört med EU-snittet 62 procent, 2022.

Mellan 2002 och 2022 ökade andelen sysselsatta män mellan 60 och 64 år från 30 procent till 56 procent och för kvinnor i samma ålder ökade sysselsättningsgraden från cirka 15 procent till 42 procent, se graf 4. 

Skillnaden mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad i EU är som minst före 25 års ålder, se graf 5. Fram till 34 ökar skillnaden då män jobbar mer än kvinnor, därefter minskar den. Vid 55 års ålder ökar skillnaden igen. Efter 64 års ålder arbetar betydligt mer män än kvinnor.

 

Utrikes födda jobbar mest och minst

När inrikes födda i ett EU-land jämförs med dem som invandrat från ett annat EU-land framgår att de senare i genomsnitt har något högre sysselsättningsgrad än infödda, se tabell 2 nedan. Skillnaden i EU är mellan knappt 76 procent för infödda och 77 procent för födda i andra EU-länder. 

Däremot har de som är födda utanför EU i genomsnitt en lägre sysselsättningsgrad, 66 procent. Det som sänker sysselsättningsgraden för födda utanför EU är att kvinnor i betydligt högre grad saknar sysselsättning jämfört med inrikes födda kvinnor, tabell 2 nedan. Skillnaden i EU är 15 procentenheter, 56 procent för kvinnor födda utanför EU och drygt 71 procent för kvinnor födda i EU.

För männen är skillnaden betydligt mindre, knappt fyra procentenheter, cirka 76 procent för män födda utanför EU mot 80 procent sysselsättningsgrad för inrikes födda män.

I Sverige, med EU:s näst högsta sysselsättningsgrad, är skillnaden mellan infödda och personer födda utanför EU ännu större – 24 procentenheter för kvinnor och 10 procentenheter mellan männen.  

 

Tabell 2.  Sysselsättning och födelseland, 20-64 år, 2022 Sverige EU
Inrikes födda, totalt 85,7 % 75,6%
Inrikes födda män 87,2 % 80,3 %
Inrikes födda kvinnor 84,1 % 70,9 %
Födda i andra EU-länder, totalt 84,4 % 77,0 %
Födda i andra EU-länder, män 85,3 % 83,6 %
Födda i andra EU-länder, kvinnor 83,6 % 71,1 %
Födda utanför EU, totalt  68,7 % 65,9 %
Födda utanför EU, män 76,9 % 76,3 %
Födda utanför EU, kvinnor 60,4 % 56,1 %

 

I Sverige har sysselsättningsgraden för människor födda utanför EU ökat från drygt 59 procent 2002 till nästan 69 procent 2022, motsvarande en ökning på cirka 10 procentenheter.  I EU är ökningen mindre från drygt 61 procent 2002 till knappt 66 procent 2022, motsvarande en ökning på cirka 5 procentenheter.

 

De flesta jobbar heltid

Enligt Internationella arbetsorganisationen ILO:s riktlinjer ska de som arbetar minst en timma per vecka registreras som sysselsatta.

EU:s statistikbyrå Eurostat har på Europaportalens begäran tagit fram uppgifterna på hur många människor som jobbade bara en timma i veckan.

I de 27 EU-länderna var 200 miljoner människor från 15 år och uppåt sysselsatta 2019. Av dessa arbetade 240 000 personer, 0,1 procent, bara en timma i veckan, se graf 7. Sammanlagt jobbade närmare 21 miljoner, 10 procent av de sysselsatta, 20 timmar eller mindre under en vecka. Närmare 75 procent, 149 miljoner, av de sysselsatta i EU jobbade 35 timmar eller mer. Den genomsnittliga veckoarbetstiden för anställda i EU 2019 var 37,1 timma.

 

Högre sysselsättning bland dem med högre utbildning

Tabell 3. Utbildning 2020 Sverigefödda i Sverige Inrikes födda i EU-länder Födda utanför EU, boende i Sverige Födda utanför EU, boende i EU
Högst 9 år grundskola 68,3 % 55,0 % 46,6 % 53,3 %
2-3 årigt gymnasium 83,3 % 72,4 % 70,75 % 64,4%
Eftergymnasial utbildning 90,9 % 85,5 % 75,1 % 70,8 %

Källa: SCB:s beskrivning av utbildningsnivåer. Eurostat: Inrikes födda och födda utanför EU 2020, ålder 20-64 år.

Statistiken visar att de personer i EU som 2020 hade högst nioårig grundskolan hade en betydligt lägre sysselsättningsgrad än personer med högre utbildning. Den största skillnaden går mellan de som hade minst ett tvåårigt gymnasium och de som bara hade grundskoleutbildning. Mellan de med bara gymnasieutbildning och eftergymnasial utbildning är skillnaden i sysselsättningsgrad betydligt mindre.   

För Sveriges del visar statistiken också att de med bara högst grundskola har en väsentligt högre sysselsättningsgrad än jämförbara grupper i EU. Detta gäller dock inte för de i Sverige som är födda utanför EU vilka har en lägre sysselsättningsgrad än jämförbara grupper i EU.
 

EU:S SYSSELSÄTTNINGSPOLITIK – FRIVILLIGA ÅTGÄRDER
EU:s arbete inom sysselsättningsområdet sker inte genom binande beslut utan består av frivilliga åtgärder inom den så kallade öppna samordningsmetoden, bland annat gemensamma sysselsättningsmål, handlingsplaner och erfarenhetsutbyte.

EU-ländernas gemensamma mål är att minst 78 procent av alla invånare mellan 20 och 64 år ska ha arbete senast 2030.

Tabell 4. Sysselsättningsmål EU-mål  2030 EU:s läge Sveriges läge 
Sysselsättningsgrad för personer 20-64 år Minst 78 % 2022: 74,6% 2022: 82,2 %

KällaEurostat

För att uppnå detta övergripande sysselsättningsmål ska EU enligt handlingsplan sträva efter följande: 

  • Minst halvera skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män jämfört med 2019. 
  • ​Öka utbudet av formell förskoleverksamhet och barnomsorg för att göra det lättare att förena arbete och privatliv.
  • Minska andelen unga som varken arbetar eller studerar i åldern 15–29 år från 12,6 % (2019) till 9 %.

 

OM ARBETSLÖSHET I EU

Statistiken 2022 visar:
• Arbetslösheten minskar jämfört med året innan  
• Ungdomsarbetslöshet minskar
• Andel som varken arbetar, studerar eller gör praktik, NEET, minskar 

• I Sverige sjunker arbetslösheten jämfört med året innan
• Sverige hade den fjärde högsta arbetslösheten efter Spanien, Grekland och Italien.
• I Sverige sjunker ungdomsarbetslösheten
• Sverige har sjätte lägsta andel långtidsarbetslösa
• Sverige har näst högst andel arbetslösa i kategorin födda utanför EU
• Sverige har näst lägst andel unga som varken arbetar, studerar eller gör praktik i EU
 

Efter krisen – arbetslösheten minskar
I början av 2000-talet var arbetslösheten i EU-länderna runt nio procent, en siffra som tiden före finanskrisen 2008 var nere på under sju procent för att under krisens värsta år stiga till elva procent, se graf 9. Sedan dess har arbetslösheten sjunkit för att under coronaåret 2020 åter öka. I Sverige var arbetslösheten 2022, 7,5 procent, se graf 8 och 9. 


 

 

Sjunkande och stigande ungdomsarbetslöshet
Även ungdomsarbetslöshet har sjunkit efter finanskrisen och var 2022 var andelen unga arbetslösa 15-24 år knappt 14,5 procent.

I Sverige är ungdomsarbetslöshet betydligt högre än EU-genomsnittet och  närmare 22 procent av personer under 25 år i Sverige var arbetslösa 2022, se graf 10.

 

Andel långtidsarbetslösa fortsatt högre än 2009
38 procent av de arbetslösa i EU var långtidsarbetslösa 2021, se graferna  12 och 13 nedan. För att anses långtidsarbetslös måste en person varit utan arbete i 12 månader eller mer.

I Sverige var 25 procent av de arbetslösa långtidsarbetslösa under 2022.

Eurostats mätningarna för EU:s medlemsländer sträcker sig tillbaka till 2002 och då var andelen långtidsarbetslösa drygt 45 procent. Andelen var som lägst precis innan finanskrisen och 2009 låg långtidsarbetslöshet i EU på historiskt låga 33 procent av alla arbetslösa. Sedan ökade andelen fram till 2014 för att därefter falla år från år fram till 2020.

 


Högre arbetslöshet bland utrikes födda – mycket hög i Sverige
Arbetslösheten i EU-länder är generellt lägst för de som är infödda, drygt sex procent 2021. De som är bosatta i ett EU-land men är födda i ett annat EU-land har något högre arbetslöshet, 8 procent. De som är födda utanför EU har betydligt högre arbetslöshet, drygt 13 procent, se graf 15 nedan.

I Sverige är arbetslösheten drygt 5 procent bland infödda, 7 procent för födda i annat EU-land och närmare 24 procent för de som är födda utanför EU, se graf 14.

Den höga arbetslösheten bland personer födda utanför EU i Sverige placerar landet på andra plats bland de med högst arbetslöshet för den kategorin i EU efter Spanien. 

 

Högre arbetslöshet bland lågutbildade – Sverige i negativ trend

Generellt i EU och Sverige är arbetslösheten högre bland personer med lägre utbildning jämfört med personer med högre utbildning. Den största skillnaden går mellan dem som har högst 9-årig grundskola och de som har 2-3 årigt gymnasium. I Sverige är arbetslösheten för dem med lägst utbildning näst högst i EU med närmare 25 procent. Det var bara Slovakien som 2021 hade en högre arbetslöshet bland dem med lägst utbildning, se graf 16. 

Sett över tid har andelen arbetslösa lågutbildade sjunkit i EU varje år sedan 2013 för att sedan öka igen under coronaåret 2020. I Sverige har kurvan gått åt motsatt håll med en högre andel arbetslösa bland lågutbildade. Sverige har haft en stigande trend arbetslösa lågutbildade personer med några undantag sedan början på 2000-talet, se graf 17.

 

Sverige långt från bäst på låg arbetslöshet

Av statistiken framgår att Sverige på flera sätt är det mest framstående landet i EU när det gäller hög sysselsättning och låg långtidsarbetslöshet. Men det gäller inte graden av låg arbetslöshet. Sverige har inget år sedan landet blev medlem haft lägst arbetslöshet i EU, se graf 18.

Den rödgröna regeringen 2014-2019 hade som mål att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Sedan minskningen av arbetslösheten i Sverige gick mycket långsammare än i övriga EU-länder och Sverige kom allt längre bort från målet togs det bort 2019.

Andelen sysslolösa unga minskar – vanligare att kvinnor står utanför
Andelen personer mellan 15 och 29 år som varken arbetar, studerar eller gör praktik, så kallad NEET [neither in employment nor in education and training] har sedan finanskrisen minskat från drygt 16 procent 2013 till 13 procent 2021. Störst andel NEETar finns i Rumänien och  Italien. I Sverige tillhör närmare 6 procent av den yngre befolkningen gruppen NEET, den näst lägsta nivån i EU. I en svensk myndighetsrapport från 2021 talar man om behovet av nationell samordning och tidiga insatser som avgörnade för att minska gruppen NEET. 

Fler unga kvinnor än unga män i EU står utanför både arbetsmarknaden och utbildningssystemen, 22 respektive 14 procent. Målet för EU-länderna är att max 9 procent i EU de unga ska vara sysslolösa 2030.


 

Nationella myndigheter mäter arbetslösheten i medlemsländerna. Det sker i så kallade arbetskraftsundersökningar, AKU. I Sverige är det Statistiska centralbyrån som varje månad intervjuar utifrån ett urval på 18 200 personer i åldersspannet 15 till 74 år om deras arbetssituation. Arbetslöshetsmätningarna i Sverige har pågått sedan 1959 och är helt anpassad till ILO och EU-regler efter 2007. Se vidare SCB om AKU.

Intervjuaren ställer en rad frågor för att ta reda på den tillfrågades situation. Man vill veta huruvida personen ingår i den så kallade arbetskraften – alla som jobbar eller är arbetssökande. Personer som inte tillhör arbetskraften, och därmed inte ingår i arbetslöshetsstatistiken, är exempelvis pensionärer, sjuka och heltidsstudenter som inte söker eller har ett jobb.

För dem som ingår i arbetskraften frågar SCB om de under en viss vecka, den så kallade referensveckan, har arbetat minst en timme, antingen som avlönad arbetstagare, som egen företagare eller oavlönad medhjälpare i företag tillhörande make/maka eller annan medlem av samma hushåll. Om de har det räknas de som sysselsatta och får frågor om bland annat arbetstid och med vad de jobbar. Även personer som är tillfälligt frånvarande från sitt arbete – som tillfällig sjukdom, semester eller vidareutbildning – räknas som sysselsatta. Också personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program som uppbringar en lön räknas som sysselsatta.

För att en person ska räknas som arbetslös måste tre villkor vara uppfyllda:

    1. inte haft ett arbete under referensveckan

    2. ha sökt arbete under de senaste fyra veckorna

    3. kan ta ett jobb under referensveckan eller två veckor därefter

 

ILO-definitionen säger att man arbeta minst en timme under referensveckan för att räknas som sysselsatt. Enligt en expert på SCB är dock andelen i Sverige som faktiskt bara arbetar en timme “försvinnande liten”.

 

Till de arbetslösa räknas även de som har ett arbete som börjar inom tre månader från frågetillfället men att de hade kunnat börja arbeta redan under referensveckan och två veckor efter den, så kallade avvaktare. Exempelvis heltidsstudenter som sökt ett sommarjobb och som väntar på att det ska börja räknas som arbetslösa.

De som klassas som arbetslösa får bland annat svara på frågor om hur länge de varit utan jobb och hur de söker ett nytt.

Sammanlagt samlas ett hundratal variabler in vid intervjuerna. Undersökningarna är omfattande, sett över ett kvartal intervjuades under 2015 i genomsnitt 1,54 miljoner personer i EU-länderna vilket motsvarar 0,3 procent av befolkningen. I Sverige intervjuas årligen sammanlagt ungefär 120 000 enskilda individer eftersom samma person tillfrågas flera gånger.

När SCB sammanställt månadens arbetskraftsundersökning skickas den till EU:s statistikorgan Eurostat via rapporteringsverktyget Edamis. De flesta länder skickar in datan i excelformat. Sverige tillhör de EU-länder som skickar in sin statistik varje månad. Alla länder skickar in uppgifter på kvartals- och årsbasis. För de länder som bara skickar in per kvartal använder Eurostat en modell för att uppskatta antalet arbetslösa under en given månad.

Arbetslöshetsstatistiken i EU räknas enligt Eurostat till de mer tillförlitliga där begrepp, definitioner, klassificeringar och metoder samordnats i hög grad. Men olika traditioner, politik och institutioner i medlemsländerna gör att jämförelser inte säger allt om hur arbetsmarknaderna ser ut.

Ett land kan få ned arbetslöshetsnivån genom omfattande arbetsmarknadsprogram. I vissa länder förtidspensioneras personer tidigare vilket gör att de försvinner ur arbetskraften. I Tyskland och Österrike är ungdomsarbetslösheten lägre än i Sverige bland annat tack vare att arbetsgivare i stor utsträckning erbjuder unga avlönade lärlingsplatser.

Informationen i arbetskraftsundersökningarna samlas in på fyra olika sätt i medlemsländerna: personliga besök, telefonintervjuer, nätbaserade intervjuer och självadministrerade frågeformulär. I Sverige genomförs endast telefonintervjuer. De 28 olika frågeformulären i medlemsländerna finns att tillgå här (ZIP-fil).

Felmarginalen för arbetslöshetsstatistiken låg under 2015 på ±0,1 procent för både Sverige och EU som helhet.

Definitionerna för arbetslöshet som alla EU-länder utgår från kommer från FN-organet Internationella arbetsorganisationen, ILO.

Eurostats databas med EU-ländernas arbetskraftsundersökningar. Varje år genomförs förutom de vanliga undersökningarna temaenkäter. Det kan handla om arbetsplatsolyckor, livslångt lärande eller övergången från arbete till pension i medlemsländerna.

 

Befolkningen

    I arbetskraften

        Sysselsatta

            I arbete

 

            Frånvarande hela referensveckan

                Sjukdom

                Föräldraledighet

                Semester

                Övriga skäl

        Arbetslösa

 

    Ej i arbetskraften

        Sjuka

        Pensionärer

        Heltidsstuderande

        Övriga (som värnpliktiga men även personer som kan och vill arbeta men inte sökt något arbete de senaste fyra veckorna)

 

Mer fakta

Annonser
TCO
annons komm
annons LO
annons
Fackliga Brysselkontoret

Mer fakta

Annonser
TCO
annons komm
annons LO
annons
Fackliga Brysselkontoret