Brexit, när Storbritannien 2021 lämnade EU, har drabbat brittisk ekonomi dubbelt så hårt som den officiella uppskattningen, visar studien “Economic Impact of Brexit”, rapporterar Bloomberg. Enligt rapporten har utträdet ur EU orsakat skador på den brittiska ekonomin på mellan 6 och 8 procent av BNP per person under det senaste decenniet, effekter som gradvis ackumulerats. Studien hävdar att Brexit ensamt också har sänkt produktiviteten med 3–4 procent sedan 2016, samt drabbat investeringar och sysselsättning. 

Under tredje kvartalet, jämfört med kvartalet före, ökade den svenska tillväxten med 1,1 procent, meddelade Eurostat på torsdagen. Det är den högsta tillväxten under kvartalet bland de 15 EU-länder som det finns uppgifter för. Eurozonens ekonomi växte oväntat med 0,2 procent under årets tredje kvartal, vilket var dubbelt så mycket som prognosen, enligt Financial Times. 

Euroområdets privata sektor, i sammanlagt 20 EU-länder, växte i den snabbaste takten på 15 månader då tillverkningsindustrin lämnade en treårig nedgång trots höjda amerikanska tullar, rapporterar Bloomberg. Det sammansatta inköpschefsindexet, PMI, från S&P Global, steg till 51,1 i augusti från 50,9 i juli. Analytiker hade förutspått ett index på 50,6. 

Index över 50 är ett antagande om ökad ekonomisk aktivitet medan indexresultat under 50 tyder på minskande ekonomisk aktivitet. Juli och augusti var första gången sedan augusti 2022 som inköpschefsindexet för euroländernas tillverkningsindustri var över 50.

Den ekonomiska tillväxten under årets första kvartal ökade med 0,6 procent i EU jämfört med kvartalet innan, i Sverige minskade ekonomin under samma period med -0,2 procent, meddelar Eurostat. 

Nivåerna på inflationen och arbetslösheten bland de 20 EU-länderna som har euron antas vara närmast oförändrade fram till 2027 då inflationen väntas ligga runt 2,0 till 2,2 procent och arbetslösheten runt 6,3 procent. Det visar Europeiska Centralbankens, ECB, expertenkät som i början på april besvarades av 54 fristående experter. Tillväxten spås till 0,9 procent i år och 1,2 och 1,4 procent respektive 2026 och 2027.  

Medan tillväxten ökade i en majoritet av EU-ländernas regioner 2023 sjönk den i fyra av åtta svenska regionområden, meddelar EU:s statistikbyrå Eurostat på tisdagen. Värst var det i Norra Mellansverige där ekonomin krympte med 7,7 procent av BNP, fjärde största minskningen i EU. Här ingår Dalarna, Gävleborg och Värmland. I Övre Norrland, där Norrbotten och Västernorrland ingår, tappade 3,4 procent BNP. Sydsverige, med Skåne och Blekinge, hade högst tillväxt av de svenska regionerna, med 2,7 procent BNP.