EU-kommissionen beslutade på onsdagen att ge ut nya EU-obligationer för att låna upp 90 miljarder euro, drygt 1000 miljarder kronor. Pengarna ska i huvudsak täcka upp kostnaderna för återhämtningsplanen under första halvåret 2025. Totalt under 2025 planeras en upplåning på 160 miljarder euro.  

Sveriges ansökan om att få stöd från EU:s stora Coronafond har dragit ut på tiden – faktum är att Sverige varit sist ut av alla medlemsländer. Nu har regeringen enats med EU-kommissionen om en ny plan och begäran om utbetalning skickas inom kort, rapporterar Ekot.

– Nu är vi i hamn, nu ansöker vi om alla pengar, 39 miljarder kronor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Regeringen är klar med sin ansökan för att få 40 miljarder kronor ur EU:s återhämtningsfond, skriver TT/GP. Finansministern hoppas att medlen ska börja betalas ut till Sverige nästa år.  EU-pengarna kommer att gå in i statskassan för att ersätta de olika satsningar som Sverige redan gjort: se de 100 största projekten.

En ny rapport från Europeiska revisionsrätten kritiseras EU:s stora coronafond för bristande tydlighet i klimatåtgärderna. Revisorerna varnar för att de gröna bidragen kan vara överskattade med 34,5 miljarder euro. De påpekar också problem med hur klimatmål formuleras och rapporteras, samt att vissa projekt som märkts som "gröna" inte alltid är miljövänliga. Faciliteten är en stor investering och bör bidra till EU:s klimatmål, men det finns diskrepanser mellan planering och praktik, slår den ansvariga revisorn Joëlle Elvinger fast.

I en rapport slår Europeiska revisionsrätten fast att EU:s två medicinbyråer, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), inte var "helt förberedda för en utdragen pandemi" när covid-19 slog till, men att de i allmänhet klarade krisen "på ett bra sätt". ECDC:s insatser försvårades av låg datakvalitet från medlemsstaterna, medan EMA:s informationsspridning inte alltid var lättåtkomlig för allmänheten, enligt revisorerna.

Det har funnits en farhåga att Sverige inte skulle få det historiskt stora EU-bidraget på 40 miljarder kronor ur återhämtningsfonden även kallad coronafonden, eftersom Sverige vid årsskiftet minskade reduktionsplikten för fordonsbränsle. Det menar dock finansminister Elisabeth Svantesson (M) är ett missförstånd.

– Det har aldrig handlat om huruvida vi skulle förlora eller få 40 miljarder. Det har handlat om en mindre summa, sade Elisabeth Svantesson till Europaportalen på tisdagen.  

Enligt ministern har Sverige suttit i långa förhandlingar med EU-kommissionen för att även säkerställa den mindre summan.

– När allt är klart med kommissionen, vilket håller på att gå helt i hamn, ansöker vi och förväntar oss att få pengarna så fort som möjligt, sade Elisabeth Svantesson. 

Vad Sverige mer exakt förhandlat med EU-kommissionen om vill Svantesson inte berätta utan ber att få återkomma med det till riksdagen “väldigt snart”.

EU-pengarna kommer att gå in i statskassan för att ersätta de olika satsningar som Sverige redan gjort : se de 100 största projekten.

EU-kommissionen skulle ha varit mer öppen med detaljer kring de avtal som slöts för att köpa covidvaccin under pandemin. Det slog Europeiska unionens domstol fast på onsdagen, enligt TT/SVT. Under 2020 och 2021 slöts avtal för covidvaccin mellan kommissionen och flera läkemedelsföretag. 2021 begärde några parlamentsledamöter och privatpersoner tillgång till avtalen och relaterade dokument. Kommissionen lade då endast ut vissa kontrakt och dokument online, i redigerade versioner, och hemlighöll bland annat priset för vaccindoserna.