Läsartext: Tobinskatt skadar företag och jobb

Lars Nyberg, ledamot för LO i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK), skriver på Europaportalen (100414) att i finanskrisens spår måste en samordning av skatterna upp på EU:s bord. Vi är överens om att skattefrågorna om möjligt är ännu viktigare nu.

Skatter spelar en betydelsefull roll i en reformstrategi för tillväxt och fler jobb i Europa. Såväl Sverige som Europa behöver ett skattesystem som inte hämmar tillväxt och jobb. En debatt om skattefrågor är därför välkommen. Det får inte glömmas bort att företagen i EU också är beroende av att göra affärer med resten av världen och att skattefrågorna måste ses i detta perspektiv.

Ett viktigt inslag i en internationell debatt om skatter borde vara effekterna av skatterna för den internationella handeln. Detta gäller inte minst för Sverige som är starkt beroende av sådan handel. Skatternas påverkan på företagens internationella konkurrenskraft är därför speciellt avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

Nej till Tobinskatt
I spåren av finanskrisen är kapitalbrist det som företagen vittnar om. Av den anledningen behövs effektiva finansmarknader där entreprenörer och kapital hittar varandra snabbt och till låga kostnader. Bättre fungerande kapitalmarknader ger förutsättningar för fler investeringar och därmed fler jobb. Idag är effektiv hantering av kapital och finansiella transaktioner avgörande för konkurrensen. Rimliga finansieringslösningar är också något som bidrar till nödvändiga omstruktureringar. Här har vi en utveckling där företagen själva är en del av den finansiella marknaden, inte bara en köpare av tjänster.

Det går därför inte att ”hälla grus i maskineriet” utan att detta skadar företagen och jobben. Att begränsa rörligheten på kapital med skatt på finansiella transaktioner kommer att leda till ökade finansieringskostnader för företagen, minska europeiska företags konkurrenskraft och därmed utgöra ett hot mot jobben i EU. Nu är det knappast troligt att en pan-europeisk Tobinskatt skulle införas utan att den är global. Men även en global skatt skulle öka finansieringskostnaderna och därmed fördyra nödvändiga investeringar.

Kapitalkostnaderna kommer att öka av flera andra och viktigare anledningar. För det första kommer de ökade kapitaltäckningskraven för bankerna och fördyrande placeringskrav för försäkringsbolag och pensionsförvaltare att leda till ökade kapitalkostnader för företagen. I kombination med gigantiska budgetunderskott kommer företagen att trängas undan och finansieringskostnaderna att skjuta i höjden. En ytterligare anledning är den demografiska utvecklingen.

Denna pekar globalt sett i en riktning av ökade investeringsbehov samtidigt som utbudet är begränsat och offentlig efterfrågan är rekordhög. En ökad investeringsefterfrågan för att möta en strukturomvandling i Västeuropa, Japan och USA när produktionen måste bli mer kapitalintensiv (färre i arbetskraften), i kombination med minskad tillgång på företagskapital är tillräckligt problematiskt även utan en Tobinskatt. Investeringsefterfrågan kommer dessutom att öka i Afrika och i Asien eftersom det kraftigt ökade utbudet av arbetskraft behöver få tillgång till maskiner och utrustning, vilket också ökar kraven på nya investeringar och därmed finansiering. Låt oss inte göra situationen ännu värre än vad den redan är!

Handelssystem bättre än koldioxidskatt
Det finns en samsyn i breda kretsar om behovet av minskade utsläpp av koldioxid. Medlen för att uppnå detta varierar dock. Inom den europeiska arbetsgivarorganisationen BUSINESSEUROPE förespråkar vi handelssystem som ETS (EU Emission Trading Scheme) istället för koldioxidskatt. Handelssystem är en effektivare lösning som ger både en kostnad för den som släpper ut och en finansiering till den som gör åtgärder för minskade utsläpp. Vi ser även positivt på utveckling av så kallade flexibla mekanismer som utvecklats inom ramen för Kyoto-protokollet. Detta är åtgärder som bidrar till snabba, stora och kostnadseffektiva minskningar av koldioxidutsläpp. I Sverige har vi erfarenhet av att ha flera styrmedel på miljöområdet ovanpå varandra och detta är inte effektivt. Det finns svenska företag som både ingår i handelssystem och som betalar skatt för utsläppen. Dubbla styrmedel leder inte till en effektiv miljöpolitik utan försämrar företagens konkurrenskraft och leder till onödigt höga kostnader för de åtgärder som är nödvändiga.

Konkurrenskraftiga företagsskatter
Lars Nyberg skriver om bolagskatten och att det är omöjligt att införa gemensamma skattesatser inom EU. Detta är en riktig analys. Däremot andas hans inlägg kritik mot Irland, som inte vill släppa sin konkurrensfördel med en låg bolagsskatt, och en bristande förståelse för att företagen i EU är utsatta för global konkurrens. Det går inte att med EU-politik komma runt att företagen i EU behöver konkurrensförutsättningar som möjliggör att klara av den internationella konkurrensen. Skattenivåer får inte vara för höga och skattesystemen får inte stå i vägen för affärer över nationsgränserna. Nationella skattesystem kan utformas bättre för att bidra till att skapa en väl fungerande inre marknad i EU.

Problematiken som Nyberg beskriver kring bolagskatten kan jag delvis hålla med om. I EU har företagen idag bland annat problem med dubbel beskattning av vinster och svårigheter att göra förlustavdrag över gränserna. Arbetet som pågår inom EU-kommissionen med att utveckla möjligheten för företagen att välja en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, CCCTB, kan vara en lösning på dessa problem. En sådan skattebas skulle underlätta för företagen utan att den nationella bestämmanderätten över skattenivåer påverkas. I likhet med Lars Nyberg välkomnar vi en diskussion om detta.

När EU Kommissionen presenterar ett konkret förslag kommer vi att ha bättre förutsättningar att diskutera vilka problem förslaget skulle lösa och eventuella svårigheter för företag och länder med systemet. Jag ser fram emot att förslaget offentliggörs, något som utlovats till senast januari 2011.

Liksom Lars Nyberg ser jag också fram mot en livligare debatt om de viktiga skattefrågorna. Bättre skattesituation för företagen i EU kan bidra till en snabbare återhämtning efter finanskrisen, minska risken för nya kriser och öka tillväxten. Lars Nyberg gör värdefulla insatser i EU-arbetet. Jag hoppas han kan få fler från LO att agera i samma anda. Det skulle såväl Sverige som EU må bra av.