Efter det franska parlamentsvalet, där inget politiskt block fick majoritet, styrs landet av en liberal-konservativ minoritetsregering. I en statlig undersökning, CESE,  som presenteras på onsdagen framgår att det finns en växande misstro bland fransmännen gentemot landet politiska system, rapporterar Reuters. 

I en Ipsos-undersökning som genomfördes som telefonintervjuer i första halvan av september och publicerades av Le Parisien-Aujourd'hui på tisdagen framgår att en av två fransmän (51%) tror att "endast stark makt" kan garantera ordning och säkerhet i republiken. Likaså tycker 23 procent av dem, nästan en av fyra, att demokrati inte är det bästa existerande politiska systemet. Andelen demokratiskeptiker var 31 procent bland unga 18 - 34 år.  

Antalet personer som tillhör politiskt extrema och våldsbenägna grupperingar i Tyskland ökade under förra året, det visar det tyska författningsskyddet årliga extremistrapport, uppger Ekot. Under 2023 växte höger- och vänsterextrema och jihadistiska grupper. Högerextrema grupper bedöms nu ha cirka 40 000 medlemmar, vänsterextrema kring 37 000 och jihadistiska omkring 27 000. Cirka en tredjedel i varje grupp anses våldsbenägna.

”Vi måste aktivt skydda vår demokrati, den är visserligen stark men den har hårt tryck på sig”, skriver inrikesministern Nancy Faeser i en kommentar.

S, C, MP och V vill att EU ska kunna utesluta medlemsländer som inte lever upp till demokratiska principer, rapporterar Ekot. Det skulle kunna ske genom att EU antar en uteslutningsmekanism för att reglera frågan. Det kräver dock att alla EU-länder stödjer förslaget.  SD, M och L går emot förslaget medan KD  lämnar frågan öppen.

Demonstrationerna mot det tyska högernationalistiska partiet AfD som pågått i flera veckor nu fortsatte under lördagen på flera platser i Tyskland, uppger Ekot. I huvudstaden Berlin samlades enligt polisen minst 150 000 personer under lördagseftermiddagen för att protestera mot partiet som demonstranterna anser vara en fara för demokratin.