Färre liberala demokratier i Europa än på 30 år

Utvecklingen för demokratin i Europas länder har tagit en tydligt negativ vändning. Enligt den årliga rapporten från V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet har snittet för det som kallas liberal demokrati i de europeiska länderna minskat varje år sedan 2019. Bara 17 länder i Europa klassas nu som liberala demokratier – det lägsta antalet sedan åtminstone Berlinmurens fall 1989.

– Västeuropa är inte immunt. De ihållande nedgångarna i flera länder de senaste åren – även om de är gradvisa – börjar nu sammantaget få stor betydelse, sade Staffan I Lindberg, professor och föreståndare för V-Dem-institutet, i samband med rapportens publicering.

V-Dem mäter demokrati utifrån över 600 indikatorer och klassificerar länder i fyra regimtyper från minst till mest demokratisk: sluten autokrati, elektoral autokrati, elektoral demokrati och liberal demokrati (se faktaruta).

Historiskt lågt antal liberala demokratier
Antalet liberala demokratier i Europa har minskat kraftigt det senaste decenniet. 2009 hamnade 28 europeiska länder i kategorin. I årets rapport är siffran 17 – den lägsta sedan åtminstone början av 1990-talet och Berlinmurens fall.

Samtidigt har snittet för liberal demokrati i de europeiska länderna sjunkit från toppnoteringen 2010 på 0,64 på skalan som går från 0 till 1, till att i fjol nå rekordlåga 0,58. Det är lägre än snittet för 1990 då flera europeiska länder fortfarande var kommunistdiktaturer.

"Den globala vågen av autokratisering har pågått i 25 år och visar inga tecken på att avta", konstaterar rapportförfattarna.

Tre länder tappar
Jämfört med 2023 nedgraderades tre europeiska länder på demokratiskalan: Belarus till den minst demokratiska klassen, Georgien räknas inte längre som en demokrati (där det gör sällskap av EU-landet Ungern) och Storbritannien kan inte längre räkna sig till länderna i den mest demokratiska kategorin.

I Slovakien är trenden tydligt nedåtgående när det gäller graden av liberal demokrati. Slovakien ligger nu tillsammans med de andra EU-länderna Cypern och Slovenien på V-Dems "bevakningslista" över länder som riskerar att nedgraderas.

– Det finns inga tecken på att den här vågen av autokratisering håller på att avstanna, det har inte ens nått en platå så vitt vi kan se, sade Staffan I Lindberg.

En majoritet av de 45 europeiska länder som ingår i sammanställningen såg en negativ demokratisk utveckling under 2024. Ett tydligt undantag är dock Polen som efter år av den förra regeringen under nationalkonservativa Lag och rättvisa åter klassas som mer demokratiskt, i denna och andra sammanställningar. Rapporten lyfter fram att oppositionens valseger och återställandet av pressfrihet och rättsstat har vänt utvecklingen.

I Sverige är nivån för liberal demokrati oförändrad jämfört med föregående år. I Europa ligger Sverige på plats fyra efter Danmark, Estland och Schweiz (se faktaruta).

Yttrandefriheten under attack
Indexet samlar närmare 500 indikatorer för att mäta demokrati. En av de tydligaste trenderna i årets rapport är att yttrandefriheten försämras i allt fler länder. 44 länder globalt har sett en försämring av yttrandefriheten under 2024 – det högsta antalet som uppmätts hittills.

– Yttrandefriheten är ofta det första som attackeras vid autokratisering [när länder rör sig bort från demokrati och mot auktoritärt styre red. anm.] och våra data visar att censur av medier är det främsta vapnet mot demokratin i de 45 länder som nu autokratiseras, sade Staffan I Lindberg.

Rapporten pekar också på att polarisering och desinformation ökar i många länder vilket ytterligare försvårar demokratins försvar.

Europa i ett globalt sammanhang
Den negativa trenden för demokratin är inte unik för Europa, men regionen sticker ut genom att ha haft den högsta nivån av liberal demokrati under lång tid. För första gången på över 20 år finns det fler autokratier (91) än demokratier (88) i världen. Nästan tre av fyra personer i världen lever nu i autokratier vilket är den högsta andelen sedan 1978. Färre än 12 procent lever i liberala demokratier.