– Européer tror att slaveriet avskaffades för hundratals år sedan. Men se er omkring – vi har slavar mitt ibland oss.
Orden är Antonio Maria Costas, chef för FN:s organ för drog- och brottsbekämpning UNODC, och uttrycktes i samband med att en ny rapport om trafficking i Europa släpptes för några veckor sedan. Den visar att det moderna slaveriet är lukrativ tillväxtbransch. Människohandeln omsätter motsvarande 24 miljarder kronor per år bara i Europa. 140 000 människor i Europa är traffickingoffer och de allra flesta, mellan 80 och 84 procent, är kvinnor. De flesta är unga kvinnor som utsätts för våldtäkter och våld.
I EU behandlas nu ett förslag, framlagt av kommissionären Cecilia Malmström i mars, som ska minska människohandeln. I EU-parlamentet är den svenska ledamoten Anna Hedh (S) ansvarig för frågan och hon presenterade för ett par dagar fram vad hon anser bör göras för att stoppa det allt mer växande problemet.
– Det är de preventiva åtgärderna som vi måste arbeta mest med, så att kvinnor inte råkar illa ut från början, säger Anna Hedh.
Bland annat föreslår hon att fängelsestraffet för de här brotten ska skärpas till minst sex år respektive tolv år om brottet är extra grovt. Offer för trafficking ska få kostnadsfri juridisk hjälp oavsett om de vill delta i utredningen eller inte, en människa som tvingats till Europa ska inte kunna bli utvisad och man ska skapa bättre samordning för insamlingen av data på de som döms. De enorma vinster som görs på verksamheten ska också kunna beslagtas av polisen.
Dessutom vill Anna Hedh att det blir obligatoriskt för medlemsländerna att kriminalisera användandet av tjänster med vetskap om att de personerna som utför tjänsterna utsatts för människohandel. Det förslaget har blivit kontroversiellt eftersom det av flera andra ledamöter i EU-parlamentet tolkas som att Anna Hedh vill kriminalisera prostitution på EU-nivå.
– Trafficking och prostitution är två olika saker. Frågan om prostitution bör vi inte ta med i det här direktivet, säger den belgiske liberalen Louis Michel.
Anna Hedh menar att hennes förslag inte handlar om prostitution utan är en naturlig konsekvens av den EU-lag som säger att arbetsgivare i dag kan straffas om de köper tjänster från människor som utsatts för trafficking.
– Det är mycket irriterande hur det finns ledamöter som försöker få det här förslaget till att handla om prostitution. Det gör det inte, säger hon.
Däremot borde förslaget göra det enligt Anna Hedh eftersom den svenska sexköpslagen, som infördes för tio år sedan, har haft en tydlig bromsande effekt på människohandel enligt den offentliga utredning som presenterades den 2 juli.
Men ministerrådet, det vill säga EU-länders regeringar, är inte så entusiastiska över just den delen av förslaget. Det eftersom att frågan om prostitution är upp till varje enskilt medlemsland och vetskapen om att en människa utsatts för människohandel eller inte är svår att bevisa.
Enligt FN-rapporten tyder mycket på att människohandeln ökar i världen men den är svår att kontrollera eftersom de kriminella nätverk som organiserar handeln hela tiden byter metoder och transportvägar. Främst kvinnor lockas med löften om jobb och studier och fråntas sedan sina pass, sätts i skuld och hotas. Förutom sexuellt utnyttjande hamnar både män och kvinnor i slavliknande arbetsförhållanden: de tvingas tigga, bli soldater eller utnyttjas för organhandel. Många sexslavar hålls drogade.
De flesta som döms för trafficking i Europa är män, men kvinnor utgör en relativt stor del av förövarna. Kvinnor används för att skapa förtroende hos andra kvinnor och att själv bli mellanhand är för många ett sätt att ta sig ur slaveriet, skriver UNODC. Det finns mönster i varifrån offren för trafficking kommer och det tyder på att människohandeln påverkas av varningskampanjer i ursprungsländerna, skärpta straff och regelverk och förbättrade livsvillkor i de drabbades hemländer.
– Vi måste få en harmonisering av lagarna på det här området, annars kommer det inte att ske någon förbättring, säger Anna Hedh.
Förslaget kommer åter upp i parlamentsutskottet i september och sedan tar förhandlingar med EU-kommissionen och ministerrådet vid. Inte förrän tidigast i slutet av året räknar man med att hela EU-parlamentet röstar om de nya reglerna.
