Beatrice Ask: Acta-avtalet kräver ny lagstiftning
20 oktober 2010 | EU-kommissionen förvånad.Acta-avtalet skulle inte leda till några förändringar i lagstiftningen i något EU-land. Men Sverige kommer att behöva göra lagändringar. Det kommer justitieminister Beatrice Ask att tillkänna ge i riksdagen i dag, torsdag.
Sverige kommer att behöva ändra i sin lagstiftning till följd av det nyligen färdigförhandlade Acta-avtalet. Det kommer justitieminister Beatrice Ask (M) att meddela i dag när frågan debatteras i riksdagen. Acta-förhandlingarna har pågått sedan 2008 och syftar till att stävja den globala piratkopieringen och varumärkesförfalskningen. Omfattande kritik har riktats mot den sekretess som har präglat arbetet med att ta fram avtalet. EU-parlamentet har vid flera tillfällen uppmanat de förhandlande parterna att lätta på sekretessen för att öka transparensen.
EU-kommissionen, som leder förhandlingarna å EU:s vägnar, har under hela förhandlingsprocessen hävdat att avtalet inte kommer att leda till några förändringar i EU-ländernas lagstiftning. Det bekräftades även tydligt efter den sista förhandlingsrundan som hölls i Tokyo för tre veckor sedan.
Men enligt en första analys gjord av Justitiedepartementet kommer Sverige att behöva ändra sin lagstiftning i åtminstone varumärkeslagen. Jens Holm (V) har ställt en interpellation till Beatrice Ask och i Asks svar, som Europaportalen har sett, skriver hon att ”en mindre justering” ska göras, som handlar ”om polis och åklagares möjligheter att ingripa mot varumärkesintrång utan angivelse från målsäganden. Utvecklingen i EU kommer att avgöra den fortsatta hanteringen av ACTA.” Jens Holm och Beatrice Ask debatterar frågan i riksdagen vid 12 i dag, torsdag.
På EU-kommissionen ställer man sig frågande till de följder som avtalet leder till i Sverige.
– Jag är inte medveten om att Sverige måste införa nya lagar. Vår förhandlingslinje var att allt skulle vara i enlighet med nuvarande lagstiftning. Så det borde inte vara så att Sverige ska ändra något, säger en EU-förhandlare på kommissionens handelsdirektorat.
Beatrice Ask menar att den aktuella justeringen förankrades i ett möte i näringsutskottet den 16 september 2009. Enligt protokollet från mötet beslutades att Sverige i förhandlingarna ska kunna godta ”justeringar av gällande regelverk som inte gäller straffskärpning eller nykriminalisering eller innefattar utvidgning av eller införande av nya straffprocessuella tvångsmedel, om resultatet fortfarande är proportionerligt, rättssäkert och väl avvägt med hänsyn till integritetsaspekter.”
Utskottet betonade samtidigt vikten av att regeringen återkommer till utskottet för information och eventuell ny överläggning om de fortsatta stegen i förhandlingarna. Det har inte skett säger Kent Persson (V), som sitter i utskottet.
– Någon förankring av en sådan här lagändring har inte skett. Den här informationen har vi inte fått i utskottet. Vad som hände vid förhandlingarna i Tokyo har vi ingen susning om, säger Kent Persson.
Kent Persson deltog dock inte vid utskottets möte den 16 september 2009.
Endast Lage Rahm (MP) anmälde en avvikande mening vid näringsutskottets möte i september 2009. Han är kritisk till hur informationen kring frågan har skötts.
– Problemet är att utskottet inte har kunnat prata med någon som kan de här frågorna. Vi fick läsa de avtalstexter som kom i ett stängt rum, men inte prata med vår jurist om det och inte ta med dokumenten. Det var oöverblickbart. Att genomföra lagändringar på det sättet är inte rimligt, säger Lage Rahm, som nu lämnat riksdagen.
Beatrice Asks presstalesperson Martin Valfridsson säger att lagändringen absolut har förankrats i utskottet.
– Det är klart att det har förankrats. Det får inte råda några oklarheter om det. Regeringen har inget mandat att förhandla om ändringar utan att förankra det i riksdagen.
Martin Valfridsson säger också att det handlar om en liten förändring där ingen ny kriminalisering eller straffskärpning kommer att äga rum. Ändringen ska genomföras enligt sedvanlig procedur i riksdagen.
Acta-avtalet är nästintill färdigförhandlat enligt EU-kommissionen, men fortfarande kan justeringar komma att genomföras via e-post mellan de förhandlande parterna. Därefter ska EU-parlamentet och de nationella parlamenten godkänna det innan det kan träda i kraft.