Borg: Svenska framsteg med finanspakten

EU:s finansministrar tjuvstartade på måndagskvällen sitt möte i Bryssel. Det är brådskande att få klart regelverket för finanspakten till kommande måndag då unionens stats- och regeringschefer ska skriva under traktatet.

– Vi har gjort rätt betydande framsteg. Det finns en väldigt stor förståelse för de synpunkter som bland annat Sverige och många andra icke-euroländer har framfört, sade den svenske finansministern Anders Borg (M) på väg in till fortsättning av mötet på tisdagsmorgonen.

Anders Borg menar att det finns ett starkt tryck på att få in krav på att icke-euroländer ska kunna gå med i pakten utan att binda sig av dess budgetregler.

– Den här pakten ska inte vara ett första steg för oss att bli medlemmar i euron utan det ska vara en skillnad mellan euroländer och icke-euroländer, sade Anders Borg.

Dessutom finns krav att även de länder som inte är med i valutaunionen ska få vara med på eurogruppens möten. I det senaste utkastet till finanspakten finns en sådan klausul, men förutsätter att ”landet har uttalade intentioner att binda sig vid några av reglerna i finanspakten”. Formuleringen har väckt ilska i framförallt icke-eurolandet Polen som inte kommer att skriva under om de inte tillåts delta utan att underställa sig paktens budgetregler.

– Vi vill inte se ett delat Europa. Jag skulle säga att det var en av de punkter i går som fick allra starkast stöd bland alla medlemsländer, sade Anders Borg.

För att Sverige ska kunna gå med i finanspakten krävs Socialdemokraternas stöd. På fredag kommer statsminister Fredrik Reinfeldt (M) till riksdagens EU-nämnd för att förhöra sig om vilket förhandlingsutrymme han har inför toppmötet den 30 januari. Redan under tisdagen väntas den socialdemokratiska riksdagsgruppen diskutera om sin inställning till det senaste utkastet.

I måndags kväll lyckade euroländernas finansministrar, den så kallade eurogruppen, komma överens om förutsättningarna för den nya krisfonden ESM. En kompromiss nåddes om att det ska krävas enhällighet för att ett lån ska kunna betalas ut, utom i nödfall då endast kvalificerad majoritet behövs.

Finland ville behålla den enhällighet som tidigare krävdes fonden ska kunna användas, medan de övriga euroländerna krävde en kvalificerad majoritet på 85 procent.

Sitt slutliga godkännande ska ESM-fonden få på EU-toppmötet kommande måndag. Den första juli 2013 är det tänkt att krisfonden tas i bruk. Bara länder som går med i finanspakten ska kunna få ett lån ur ESM.

Efter finansministrarnas möte i Bryssel var det fortfarande inte avgjort huruvida icke-euroländerna får vara med på eurogruppens möten eller att de slipper bindas upp till budgetreglerna om de går med i finanspakten. Frågan kommer upp på EU-toppmötet på måndag i nästa vecka.