Ukrainas avsatte president i Ryssland - spänningen ökar på Krimhalvön

Omkring femtio beväpnade män intog de regionala parlaments- och regeringsbyggnaderna tidigt på torsdagen. Den nytillsatte inrikesministern Arsen Avakov kallar dem ”provokatörer” och har sagt att området nu spärrats av för att undvika ett blodbad.

Sedan president Viktor Janukovitj avsattes i förra veckan efter massiva protester har proryska separatister och de som stödjer Ukrainas nya ledare drabbat samman på gatorna i den självstyrande regionen Krim, särskilt i regionhuvudstaden Simferopol. Många oroas nu för att Ukraina riskerar att splittras i två delar.

På Krimhalvön är en majoritet etniska ryssar. Där finns också etniska ukrainare och muslimska tatarer, som motsätter sig ett närmande till Ryssland.

Ryska nyhetsbyråer rapporterade på torsdagen att Janukovitj är någonstans i Ryssland. Janukovitj citeras ha sagt ”jag ser mig själv som Ukrainas legitime statschef”, rapporterar BBC. Ukrainas nya parlament har röstat för att skicka Janukovitj till den internationella brottsmålsdomstolen i Haag.

Natochefen Anders Fogh Rasmussen twittrade på torsdagen att han var ”oroad över utvecklingen i Krim.” Han skrev också ”Jag uppmanar Ryssland att inte agera på ett sätt som ökar spänningarna eller skapar missförstånd” och gjorde därmed en uttrycklig koppling mellan händelserna i Krim och rysk inblandning.

Sedan i går genomför Ryssland en omfattande beredskapsövning nära den ukrainska gränsen – ett vapenskrammel som oroar eftersom Ryssland har sin svartahavsflotta på ukrainskt territorium, i Sevastopol på Krimhalvöns sydligaste spets.

Enligt ett avtal som löper ut 2037 hyr Ryssland in sig i flottbasen i hamnstaden. Den ukrainska presidenten har sagt att man kommer att betrakta det som militär aggression om rysk militär lämnar flottbasen.

Nato har i ett uttalande sagt att militäralliansen kommer att garantera Ukrainas territoriella integritet.

På torsdagen antog EU-parlamentet en resolution som uppmanar Ukrainas övergångsregering att undvika alla provokationer som kan underblåsa separatism och respektera minoriteternas rättigheter, med syftning på att den nya regimen har slopat erkännandet av ryska som minoritetsspråk.

I den icke-bindande resolutionen uppmanar också EU-parlamentet EU, IMF och Världsbanken att lägga fram både ett kortfristigt och ett långfristigt ekonomiskt räddningspaket åt Ukraina, som är i akut behov av pengar, samt ordna en internationell givarkonferens.