Skotskt nej öppnar för federalt Storbritannien

När opinionsundersökningar dagarna inför den skotska folkomröstningen om självständighet började peka mot att ett ja inte längre var otänkbart lovade den brittiske premiärministern David Cameron tillsammans med ledarna för Labour och Liberaldemokraterna större självstyre vid ett nej.

De lovade ”omfattande nya befogenheter” med större makt över bland annat skatter, och välfärdssystemet.

En lättad David Cameron sade efter gårdagens nej att löftena ska förverkligas.

– Vi ska se till att de infrias till fullo, sade David Cameron på fredagen.

Med de tre partierna är oense om hur exakt det ska gå till. Camerons Toryparti vill exempelvis att det skotska parlamentet ska få full beslutsmakt över inkomstskatten. Men socialdemokratiska Labour vill införa vissa begräsningar. Liberaldemokraterna vill ge skottarna ännu större makt över olika skatter.

I det brittiska parlamentet, som måste godkänna förslagen, finns en oro att man går för förhastat fram. Flera konservativa ledamöter rapporteras på fredagen göra revolt mot att ge Skottland större befogenheter.

David Cameron villkorade även mer skotskt självbestämmande med att Storbritanniens tre andra riksdelar ska får mer att säga till om.

– På samma sätt som Skottland nu kommer få mer inflytande över sina angelägenheter så kommer folken i England, Wales och Nordirland att får mer att säga till om över sina, sade David Cameron.

Att ge Skottland, Wales, England och Nordirland större självstyre kan få långtgående konsekvenser.

I dag får skotska, walesiska och nordirländska parlamentariker rösta i det brittiska parlamentet om frågor som rör England, men inte tvärt om. Större självstyre till de fyra riksdelarna kan innebära att inflytandet minskar för de tre mindre.

Den förre brittiske utrikesministern William Hague, som har fått i uppdrag att rita upp planera för maktfördelningen i Storbritannien, menar att det är ”otänkbart” att fortsätta att låta skotska ledamöter få rösta som engelska angelägenheter.

För socialdemokratiska Labour skulle det bli extra knepigt eftersom en avgörande del av deras väljarstöd kommer från Skottland.

En framtida Labourregering skulle exempelvis kunna förklara krig och ingå internationella avtal men inte få genom en budget i England där Tory traditionellt har störst inflytande.

– Det sista Skottland behöver är en [lagändring] som minskar Skottlands röst i [det brittiska parlamentet] och stärker Torys grepp om makten, sade Owen Smith, walesisk socialdemokratisk oppositionspolitiker, rapporterar The Guardian.

Den skotske affärsmannen Robert Smith ska leda förhandlingarna om hur maktfördelningen ska se ut i Skottland. I november hoppas de tre partierna komma överens om hur återbördandet av makt ska se ut. Ett konkret lagförslag väntas i januari.